Shelby & Bella

Kräftorna från förra helgens kräftskiva. Nu vankas det ytterligare en kräftskiva...

Egentligen har jag inte så mycket tid över till bloggande just nu, men jag tänkte ändå snabbt skriva ett inlägg.

Igår var jag med Shelby till Hundkuranten där hon skulle få massage. Jag har ju tidigare anat att något inte är som det ska även om jag inte riktigt har kunnat sätta fingret på exakt vad det är. Shelby skötte sig bra på massagen även om hon hela tiden tycktes fundera vad den där massagedamens egentliga avsikt var... Det var som att hon hela tiden väntade på att massagedamen skulle bli en ond männsika =) Men hon låg ändå snällt kvar och verkade ändå tycka att det var ganska behagligt.

Så vad blev då domen? Dels så var hon berörd i bröstryggen där hon pep till när hon masserade. Dock är det alltid svårt att avgöra med Shelby "miss dramaqueen" om det verkligen gör ont eller om det är så att hon tror att det kanske kommer att göra ont och därför är det bäst att meddela i tid... Men, av någon anledning så pep hon ändå till vid masserande av bröstrygg.

Men det som ändå var mest tydligt var i bakpartiet. Hon var helt klart berörd vid ländryggen och hon är kort i höftböjar-musklerna. Väldigt kort! Jag har ju själv upptäckt att hon är stel där, men jag visste ändå inte riktigt hur långt man skulle kunna dra benen bakåt. När jag sedan fick reda på att benen ska kunna stretchas rakt bakåt insåg jag hur stel hon faktiskt är... Hon kommer inte ens halvvägs.... Känns jätte hemskt att jag inte har tagit tag i detta tidigare!

Det som blev sagt i slutet av massagen var att massören ville att hon skulle bli undersökt av sjukgymnasten. Förmodligen är det inget annat än muskelpåverkan, men det vore ju hemskt om det var något annat och vi missade pga att vi inte gjorde någon undersökning. Vi har inte fått någon tid ännu, men förmodligen får vi vänta tills i oktober... Men massören menade att Shelby ändå inte verkade så påverkad av det och att det inte var att anse som akut. Hoppas bara att det inte blir sämre. Jag ska se till att massera och stretcha henne hemma under tiden för att se ifall vi kan få till någon förbättring.

Nu ska jag ta och packa. Vi ska ut till Torö på kräftskiva och kommer inte tillbaka förrän på söndag. Har fortfarande inte hunnit varit ute med hundarna på mer än en rastrunda och jag har inte ens börjat packa än och klockan 15 (ca) ska jag hämta Göran på Gullmarsplan... Ligger lite efter...

Ha en skön helg allihopa!

Nu när hösten börjar närma sig blir det fler och längre promenader än under sommaren. Även om det inte direkt känns höstlikt så går tankarna ändå dit och jag fullkomligen älskar hösten! Det finns absolut inte någon bättre årstid än hösten, så länge den inte fylls med ständigt regn... Men än så länge har det sett bra ut.

Jag och tjejerna har hunnit med både jobb, långa skogspromenader och lydnadsträning de senaste dagarna. Lydnadsträningen har gått bra och Bella var superduktig igår. Vi tränade nere på ängen nedanför där vi bor och det var rätt öde. Efter en stund gick det förbi en schäfer med matte och jag testade att lägga Bella på plats. Helt otippat var hon tyst! Att hon skulle ligga still var jag ganska säker på, men att hon skulle vara helt tyst var inte direkt väntat! Hon som annars brukar skälla bara det kommer en människa... Jag var nöjd! Shelby fick mest leka och då passade vi på att shejpa att hon ska komma in med leksaken. Det gick väl sisådär... Hon älskar verkligen att springa med leksaken i munnen och jag har låtit henne göra det alldeles för länge. Men vi fick ändå några lyckade repetitioner och väldigt många skratt. Hon är verkligen en fröjd att skåda!

Promenaderna har fungerat alldeles utmärkt! Tjejerna har strosat, nosat och lekt. Tack och lov har lekarna varit förhållandevis lugna och nu går det faktiskt att ha dem under kontroll.

På torsdag ska jag ta Shelby på massage. Jag tycker att jag ibland kan skönja stelhet i ena bakbenet och ibland verkar hon besväras av något (stelheten?). Känner att jag vill kolla upp det. Hoppas bara inte att det är något allvarligt!

Bjuder på lite bilder från dagens promenad.




Kolla in Bellas uttryck... =)


Inte för att Shelbys är så mycket bättre...

Idag har jag haft väldigt jobbig hemlängtan! Jag saknar allt och alla där hemma och nu vill jag bara åka hem! Visst finns det mycket bra med Stockholm, men idag har jag verkligen bara lyckats fokusera på vad som är bra med Umeå och vad som är dåligt med Stockholm... Men, men... vissa dagar är bättre och andra sämre... Idag är en av de andra dagarna.

Vi hade i alla fall mycket trevligt på kräftskivan i fredags och vi var inte hemma förrän tidigt på morgonen. Hundarna skötte sig utmärkt både på bussen, t-banan och på festan, men trots det kommer jag aldrig någonsin igen att åka kollektivt med dem mitt i natten. Fulla människor har en ovana att bli sjukligt intresserade av hundar och vissa verkar finna det roligt att driva med dem. På stationen i Duvbo var det bara vi och två andra och självklart tyckte de att det var roligt att försöka påverka hundarna. Därför satte de igång att yla och skälla i typ en kvart.... Jättekul! Tack och lov var hundarna tyst och killarna gav upp. På t-centralen var det vääääldigt mycket folk, men det rörde inte hundarna i ryggen. Därmot fick vi bära dem på vissa ställen eftersom det låg krossat glas lite överallt. Bussen hem var knökfull och det stod folk överallt. Ändå lyckades både hundarna komma till ro och till och med Shelby la sig ner för att vila. Helt osannolikt men sant!

Gårdagen spenderade vi hos svärmor Åkersberga. Hundarna fick springa runt på gården och vi gick en härlig promenad efter middagen. Idag har vi promenerat i Tyresta. En härlig promenad i jätte fint väder. I morgon börjar en ny vecka och förhoppningsvis har min hemlängtan dämpats.

Till er där hemma: Jag saknar er otroligt mycket! Mer än ni någonsin kan förstå...

Veckan har nått sitt slut och helgen är äntligen här! Ikväll stundar kräftskiva med ett gäng kompisar i Sundbyberg. Shelby, Bella och jag ska ta bussen till Gullmarsplan för att möta husse och sedan åker vi vidare. Tjejerna är ju rätt van att åka  buss och t-bana nu, men jag är lite nervös för hur det ska gå att åka hem ikväll. Bella är inne i vad jag tror är lite löp-spök humör och är därmed lite spänd i mörkret. Hoppas bara att vi inte möter en massa dryga fyllon som gillar att driva med rädda hundar... de finns ju tyvärr.

Just nu öser regnet ner och åskan mullrar lite smått. Var nyss ute en timme och tränade och då var det så hett och kvavt att jag höll på att storkna. Shelby trivdes bäst med att titta på medan Bella skötte sig bra trots värmen. Visst märks det lite på tempot, men hon sköter sig ändå bra trots värmen.

Vi jobbade vidare på strategin för platsliggningen och hon verkar ha köpt konceptet. Idag låg hon still med huvudet i backen trots att det gick förbi en kille bärandes på en skateboard! Det är verkligen en prestation för henne och jag blev verkligen superstolt! Testade att förlänga tiden och det funkade bra. Men än så har vi mycket jobb kvar för att få en bra och framförallt trygg platsliggning. Men nu när vi faktiskt tränar momentet så kommer det nog att gå hyfsat snabbt ändå! Det är iaf min förhoppning =)

Metallapporten har alltid varit lite skrämmande för mig och jag blir alltid osäker på hur jag ska introducera den. Men Shelby har jag misslyckats ganska fatalt, så nu har jag verkligen funderat en hel del kring detta. Med Bella har jag provat att göra metallapporten väldigt speciell och lite svåråtkomlig. Den ligger alltid synlig men utom hennes räckhåll. Ibland plockar jag fram den och går runt med den utan att hon har någon möjlighet att få tag i den. Ibland får hon sno den från mig och ibland får hon "låna" den av mig. Varje gång försöker jag att se till att tillfället blir speciellt i hennes ögon. Och det har faktiskt visat sig vara en bra strategi! Hon blir otroooooligt glad när den kommer fram och nu snor hon den så fort hon får chansen. Idag höll jag den hårt och hon fick jobba ett tag innan hon fick tag i den. Men hon gav inte upp och greppet börjar bli riktigt bra. Ibland kan hon dock vara lite försiktig i gripandet, men jag har all förhoppning om att det faktiskt kommer att lösa sig ganska snart.

Nu går 4*100 meters finalen och den vill jag inte missa!

Ha en skön helg allihopa!

Shelby tillsammas med sin absoluta favoritkompis Emil

Tack så jätte mycket för era kommentarer på filmen! Det värmer verkligen!

Idag blev det till att jobba över, vilket gjorde att min dag inte blev som planerat. Men lite hann vi med i alla fall. Skönast idag var nog vår långa skogspromenad. Hundarna fick leka och springa och det finns nog ingen som är gladare än Shelby! Även om hon inte direkt hade överdrivet mycket spring i benen så älskar hon verkligen att vara fri. Det stämmer verkligen det man säger om vinthundar, nämligen att de kanske inte har så jättestort motionsbehov som alla tror, däremot har de ett enormt frihetsbehov. Kanske mer än många andra typer av hundar. Tjejerna skötte sig alldeles utmärkt under promenaden och leken höll sig inom ramarna för vad man kan kalla bra lek. Shelby har blivit lättare att gå in i hets nu, kanske framförallt beroende på att jag aldrig någonsin släpper dem lös på en stor äng längre. I alla fall inte om de inte har varit lös tillsammans ett bra tag innan. Min teori är att hon får alldeles för stor adrenalin kick, vilket medför hennes hetsiga beteende mot Bella. Hon vill ju väl, men det blir lite väl hårt ibland. Men kanske håller det på att förbättras nu... Det känns så iaf.

Efter lite intagen middag och pyssel hemma tog jag och Bella en tur till parkeringen för träning. När vi kom ut regnade det lite, vilket passade utmärkt. Det är alltid bra att träna i alla sorters väder!

Det blev lite fritt följ träning, ställande under baklängesmarsch och platsliggning. Under fria följet fokuserade vi mest på detaljerna och höll hela tiden hög intensitet i träningen. De senaste dagarna har vi tränat en del uthållighet i FF och nu ville jag se till att hennes intensitet och noggrannhet fick lite uppmärksamhet. Ibland är det svårt att komma ihåg att FF har så många olika infallsvinklar. Det handlar om intensitet, energi, noggrannhet, uthållighet, glädje, detaljer, fokusering och en massa annat. Jag har lätt för att börja fokusera på en sak och sedan glömma bort några av de andra delarna, vilket ofta slutar i frustration från både min och hundens sida.

I ställandet vill jag gärna se lite tydligare stopp. Hon stannar bra och stadgan är riktigt bra, men jag vill gärna ha lite mer attityd i stoppet. Vi jobbade lite med backandet och jag tror att det kommer att lösa sig.

Platsliggningen är förmodligen det tråkigaste jag vet. Både när det handlar om träning och tävling. Under träning har jag svårt att motivera mig och verkligen komma till skott med träningen. Under tävling är platsliggningen det enda moment jag är nervös under, då det är svårt att på något sätt påverka situationen under momentets gång. Men idag tog jag iaf tag i det. Vi började träningspasset med en kortare plats, vilket gick hyfsat. Jag måste jobba mycket med att värdeladda platsen eftersom hon är rätt osäker där. Jag tror att det är detta moment som vi kommer att behöva jobba mest med (tyvärr) eftersom det finns en ganska stor risk att hon kommer att känna sig otrygg att ligga bredvid okända hundar. Därför la jag upp strategin att så fort hon la ner hakan i backen vände jag och gick tillbaka till henne och belönade. Detta gjorde jag ganska många repetitioner. Syftet med det belöningssättet är att få henne att känna att hon faktiskt kan påverka mig att komma tillbaka till henne. Slutsats: "om jag ligger här, så kommer hon tillbaka". Dock är det viktigt att börja förlänga tiden hon får ligga där, men jag hoppas verkligen på den här strategin.

Strategin är stulen från tänket kring hur människoskygga lamadjur tränades att klara av hantering av människor. Där blev belöningen för lamorna att människorna backade undan. Slutsats "om jag står still så backar de undan". Jag hoppas att det här tänket kan överföras till Bella, men det får nog tiden utvisa.

Jag håller även på att bygga värde för apporten. Hon apporterat helt ok, men attityden och sugen för apporten kan helt klart bli bättre. Därför är det apportering som gäller just innan matskålen ställs ner. Min förhoppning är att den glädjekänsla som Bella har inför maten även ska smitta av sig på apporten. Återigen så får tiden utvisa.

Idag blev det litelydnadsträning med Bella på vår parkering. Till min hjälp fanns husse som kunde filma lite. Alltid bra att själv få se hur det ser ut. Träningspasset blev kort, men Bella gjorde bra ifrån sig. Dock fick vi även idag problem med att hon skällde och tappade fokus när det kom människor gående. Fast å andra sidan har hon ju inte problemet när det är människor där redan från start, så jag kanske inte borde göra för stor grej av det... Men det stör mig i alla fall!

Filmen visar lite fritt följ, inkallande och läggande under gång. Under FF blir kvalitén på filmen lite dålig på slutet, men det får ni leva med. Dessutom så insåg jag att jag på slutet, under den snabba marschen, belönar att hon börjar studsa... Inte bra, men nu när jag har sett det på film så kommer jag att hålla ögonen öppna för det i fortsättningen. Hon gjorde ju ändå första delen av språngmarschen riktigt bra, så då får ju jag se till att belöna det istället för hoppandet. Vid avslutet av inkallningen ser man hur hon bromsar mot mina ben, men egentligen är det inte så farligt. Men vi ska fortsätta träna så att det blir bättre.



Även lilla drottningen fick komma ut på ett lek-träningspass. Egentligen har jag väl lagt ner stora delar av hennes seriösa träning, vilket verkligen syns på fria följet. Men jag kan ändå inte låta bli att lägga ut filmen på henne för att visa hennes stora glädje och engagemang! Hon ser verkligen härlig ut!

Idag tog jag mig friheten att skjuta lite på min arbetsdag. Jag har ju faktiskt den lyckan att kunna göra så. Anledningen till min sovmorgon är att jag ska agera chafför och hämta mams och paps vid Centralen i eftermiddag. Känns onödigt att först åka till jobbet, sedan hem för att sedan åka tillbaka till stan för att hämta dem. Man måste ju tänka på miljön!

Eftersom jag är väldigt morgonpigg  vaknade jag vid 7.30. Helt klart en sovmorgon i mina öron =) Gick en lite längre morgonrunda med dogsen, vattnade blommorna, åt frukost och begav mig sedan ut till parkeringen för hundträning. Shelby fick mest titta på, men de gånger hon var ute var hon engagerad och glad! Hon är en helt underbar hund den damen!

Bella och jag fortsatte med vårt nya favoritmoment, fritt följ. Det känns verkligen som om vi börjar få lite flyt i det hela och snart är det dags att lägga på nya försvåringar. Hon är rätt lättstörd när vi är i en miljö där det är lite människor och det plötsligt dyker upp någon. Då tappar hon lätt fokus. Däremot har hon inga problem att hålla fokus när det är fullt med människor redan från början. Men hon höll positionen bra, gick snyggt utan några skutt och var fokuserad hela tiden. Idag märktes det även att vårt nötande av helt-om-marsch och helt-om-halt börjar ge resultat. Ibland kan hon svänga ut lite, men det ser mycket bättre ut nu än vad det gjorde i början av veckan. Dock misstänker jag fortfarande att hennes fria följ inte är så stabilt alla gånger och jag misstänker även att vi kommer att gå ut att träna någon dag framöver då kommer att se ut som om hon aldrig någonsin har tränat fritt följ förrut. Det har som en tendens att bli så ibland...

Vi tränade även läggande under gång (framlänges) och det såg faktiskt riktigt bra ut. Jag vet med mig att jag har en tendens att snegla (ja... ibland även titta) på henne vid kommando, och det försökte jag jobba bort idag. Egentligen upplevde jag inte några problem med att göra det rakt upp och ner, men det skulle vara kul att få det filmat så jag kan se hur det ser ut. Det är väl det som är nackdelen med att träna mestadels ensam... Jag saknar verkligen att ha någon stadig och ständigt träningssugen träningskompis. Visst går det väl bra att träna själv, men i längden blir det väldigt mycket roligare att ha någon att träna med. Dessutom är det alltid bra med ett extra par ögon som kan se saker som man inte ser själv och som kan komma med råd och tips.

Vi körde även en endaste inkallning och den såg riktigt fin ut. Visst svänger hon in så att hon slår i mig lite, men det var knappt märkbart idag. Jag kan tänka mig att det kan se ganska rent ut, men jag vet inte... Återigen... ett par extra ögon är inte helt fel.

Även idag visade Bella enormt fin form och ett engagemang som jag inte hade kunnat drömma hos en hund. Hon brinner verkligen för att få träna och jag känner mig väldigt lyckligt lottad som får ha en sådan hund vid min sida! Hon är allt en liten guldgruva den tjejen!

Den senaste veckan har min träningsmotivation varit på topp och det har blivit en del träning. Dock har det funnits mycket annat att göra också, så nu är min ork nästan slut... Idag har jag varit duktig och både hunnit jobba, städa, gå promenad, träna hund, klippa ut tyg till att klä stolarna och lite till. Känner mig faktiskt rätt duktig! Ikväll ska vi dessutom ha gäster med middag och lite gott att dricka. Under morgondagen kommer mina föräldrar ner och ska spendera helgen här hos oss. Alltid kul med mams och paps besök!

Kort, men väldigt bra träning blev det idag. Jag har verkligen insett hur roligt man kan ha när man tränar fritt följ! Det är ett moment som egentligen aldrig blir klart och kan utvecklas och vidgas i nästan oändlighet. Dessutom krävs det mycket av såväl hund som förare. Det roliga som förare är att man ständigt måste vara alert och hitta olika belöningssätt. Samtidigt som man måste få till detaljerna och behålla/förbättra hundens motivation måste man även få till uthållighetsträning vilket lätt har en tendens att bli lite långtråkigt om man fastnar för mycket i ett och samma tänk. Jag tror faktiskt att detta är ett av mina favoritmoment!

Bella har även lärt sig att hoppa upp och balansera på min rygg, vilket ser ganska härligt ut (tror jag... lite svårt för mig att se...). Ska försöka fixa nån bild på detta så ni får se. Måste dock jobba lite på signalkontroll vad gäller frisignal att hoppa ner. Det uppstår lätt ett problem när hon själv väljer att hoppa ner och jag inte hinner böja mig framåt. Då skjuter hon liksom ifrån med bakbenen, vilket medför att jag har dikesformade rivsår i ryggen... Inte alltför skönt kan jag lova.

Nu ska middagsförberedelserna börja!

Efter tre veckors semester har nu vardagen börjat igen. I morse ringde väckarklockan och jag kunde inte för allt i världen förstå vad det var som hände... =) Inte lätt när man inte har ställt klockan på tre veckor. Jag var inställd på kaos under första arbetsdagen, men det gick bra och det var inte lika fullt kaotiskt som jag tidigare trott. Kändes faktiskt rätt bra att vara tillbaka på jobbet igen.

Sista veckan har hundarna fått lära sig mycket om vila och passivitet... tyvärr. Vi har sysslat en hel del hemma och hundarna har fått nöja sig med promenader och sällskap av att vi var hemma hela tiden. Vi har byggt trall på balkongen, satt in ny badrumsmöbel, bytt golv i badrummet, bytt ut duschkabinen mot badkar och målat stolar. Det tar sin lilla tid... men fint blir det. Men visst har jag haft lite dåligt samvete gentemot hundarna. Därför stod träning på agendan idag!

Efter jobbet och intagen lunch begav vi oss till Tyresö BK för träning. Både jag och hundarna var på strålande humör och inte ens de mörka molnen på himlen kunde stoppa min entusiasm idag. Shelbys träning var mest fokuserad på att bygga hennes självförtroende i att erbjuda beteenden och idag la vi mest tid på att förbättra fotpositionen och hopptekniken. Hon hade en underbar attityd idag och hennes glädje verkligen lyste på planen. Dock lyste den lite väl mycket vid ett tillfälle då hon verkade tycka att det var dags för ett race över hela planen.... Hon ser så härlig ut när hon gör det, vilket gör det nästan omöjligt att inte skratta...

Bella var verkligen suverän idag! Vi la mycket tid på FF och jag var mycket nöjd med det jag såg. Hon har kommit närmare mig och hon har slutat studsa med ena frambenet vilket gör FF väldigt mycket mer rytmiskt. Hennes vänster- och högersvängar har även de blivit mycket mer lugna och rytmiska. Det vi behöver träna mer på är helt-om-marsch och helt-om-halt, då hon lätt glider ut från mig vid dessa. Men överlag var jag supernöjd med hennes prestation i fria följet idag! Hennes attityd var superhärlig och hon höll position både när vi tränade uthållighet och när vi petade i små detaljer. Det var egentligen bara vid helt-om som hon tappade lite position, men det är ju också det som vi har tränat minst på, så det är väl egentligen inte så konstigt.

Vi tränade även en del hopp där jag la fokus på att fördjupa förståelsen för hoppet. Idag tycker jag att hon var allert och hade mycket bredare förståelse för hoppet än tidigare. Hon hoppade från alla möjliga håll, avstånd och vinklar. Det märks att hon ser hoppet som en belöning i sig, och om jag är vaken kan jag utnyttja det i framtiden. Det vi måste fortsätta träna på är insättningarna både vid hoppet och vid inkallningarna. När hon kommer upp i fart har hon en tendens att "bumpa" in i mig, vilket inte ser speciellt snyggt ut.

I det stora hela är jag mer än nöjd med Bellas prestation, men hon visade dock ett beteende som jag inte tycker speciellt mycket om. Att hon har en tendens att skälla vid hundmöten vid vi ju alla vid den här tiden, men på plan och under träning har hon inte skällt på andra hundar, förrän idag... Dessutom är det helt enkelt bara okynnesskällande, vilket som gör det ännu mer irriterande! Självklart la jag fokus på att belöna rätt beteende, men samtidigt kändes det viktigt att förmedla vad som händer ifall hon faktiskt skäller. Eftersom Bella ser träningen i sig som en belöning fungerar det ganska utmärkt att avbryta träningen i samma sekund som hon skäller. Detta koncept har vi kört förrut när hon vallade dammsugaren hemma och det har fungerat kanon! Därför har jag stora förhoppningar om att även lyckas på lydnadsplanen. Bella har en förmåga att snabbt förstå nolltolerans och därmed förbättra sitt beteende.

Summasummarum: Vardag är egentligen ett alldeles för underskattat ord... Den här vardagen har i alla fall varit alldeles utmärkt!

Som ni kanske har märkt så har uppdateringarna på bloggen lyst med sin frånvaro de senaste veckorna. Vi har nämligen haft semester och tillgången till cybervärlden har inte alltid varit den bästa... Men en helt underbar semester har vi haft och nu börjar den lida mot sitt slut. Direkt semestern började åkte vill till Norrland för att hälsa på släkt och vänner. Lyckligtvis lyckades vi pricka av en period med helt fantastiskt väder! Vi har badat och solat, fikat i mängder, skrattat och umgåtts. Lite har det även tränats hund, men mestadels har tiden lagts på umgänge och långa härliga promenader eller bad. I stugan finns det skog i mängder och hundarna har verkligen fått röra sig mer än vad de har gjort på länge. Vi har helt klart haft en helt underbar tur till norr. Dock var det väldigt jobbigt att inse hur mycket jag faktiskt saknar alla där hemma! Det var verkligen inte lätt att lämna dem och återigen bege oss söderut...

Lite bilder för att sammanfatta den dryga veckan i Örträsk och Umeå.


Påväg att tömma ur båten...


På promenad upp till masten i Örträsk. Hela familjen samlad =)


Gurka i mammas underbara växthus.


Olivia & Nova på besök.


Lite träning...


Shelby med mängder av myggbett (Kolla in hennes mage...)


Alla myggbett som Shelby fick gjorde att matte var snäll nog att fixa en mygg-tröja till henne =) Visst är hon fin!?


Några busdagar med mina älskade brorsdöttrar Fanny och Maja.


Träning med Olivia & Sandra på Ön. Oj vad jag saknar detta!!!

Ja, jag skulle kunna lägga upp hur många bilder som helst, men det sammanfattar en del av vad vi har hållit på med uppe i norr. På vägen ner till Stockholm igen passade vi på att utnyttja ett presentkort på Hotell Södra Berget i Sundsvall som vi fick när vi gifte oss. Vi bodde bra, gick på hot-stone-massage och åt en underbar middag. Tjejerna, som också var med, skötte sig alldeles utomordentligt bra på hotellet. Nästa stopp var sedan Gävle där vi besökte Jessica och Johan. Jessica, som är gravid och ska ha barn i september har hunnit växa på sig en hel del.

Väl tillbaka i Stockholmsområdet har vi pysslat med lite av varje. Bella har fått träna en hel del och främst har vi fokuserat på hopp över hinder och fritt följ. Hopp över hinder är klart för ettan, men jag vill att hon ska får en helhetsförståelse för hoppet, och där har vi en del kvar att jobba på. Men vi har haft väldigt kul i träningen. Annars har vi läst böcker, umgåtts och förtillfället håller vi på med att lägga trall på balkongen.

Vi har även hunnit med att hälsa nytillskottet Leia välkommen. En liten goldentjej som har flyttat in hos Helena och grabbarna. Söt, ja... det var hon verkligen!!!





Oj! Jag höll ju nästan på att glömma! Vi har ju varit hos veterinären med Bella för att röntga höfter och armbågar. Resultaten blev som väntat (men inte mindre roligt för det) Hd-grad A och Armbåge ua. Härligt härligt!!



Lite sorgligt känns det att sommaren nästan är förbi... Visst är det stora delar av augusti kvar, men ändå känns det som om sommaren 2008 har gjort sitt... På måndag är det återigen jobbet som gäller. Dock känns det faktiskt ganska kul att komma tillbaka till jobbet, så jag ska inte klaga.