Klickerträning
Ja, det är väl ganska tydligt för många att klickerträningen har slagit hårt i Sverige, med både positiva och negativa tankar kring träningsmetoden (eller snarare livsstilen enligt mig). Många ser inte något annat sätt att träna hund (eller andra djur) på, medan somliga (tyvärr fortfarande ganska många) har svårt att förstå hur man kan träna hund utan positivt straff och negativ förstärkning. Dessutom finns därimellan ett stort antal människor som hävdar att de klickertränar, men som egentligen enbart använder sig av den lilla dosan (=klickern). De är helt säkra på att med detta attribut så blir man direkt en klickertränare, även om de lockar/lurar och korrigerar/bestraffar hunden i syfte att öka eller minska ett beteende. Själv är jag frälst i klickerträning som livsstil, men det är verkligen ingen lätt uppgift att leva som klickertränare fullt ut och kanske framförallt då jag har min bakgrund i "locka/lura-världen". Till viss del har det även förekommit korrigeringar i mitt hundägande, dock nästan uteslutande i form av röstkorrigering (inte för att jag på något sätt hävdar att det är bättre än fysiska korrigeringar) och korrigeringar har aldrig förekommit i aktiva träningssituationer. Men trots det så är jag verkligen inte stolt över min bakgrund, men den har onekligen lärt mig en hel del (både positivt och negativt).
Förut handlade de flesta diskussioner kring hundträning och metoder om hårda eller mjuka metoder, traditionell träning eller klickerträning. Visst förespråkar jag klickerträning före traditionell träning (av väldigt många olika skäl) men jag orkar inte längre lägga mig i och bli irriterad över människor som väljer att gå den traditionella vägen. Det är helt enkelt upp till varje individ att själv välja. För mig ligger intresset snarare i att hitta min väg i klickerträning, att utvecklas som tränare och lära mig av andra duktigt klickertränare. Att gnälla på att andra människor väljer att korrigera sina hundar känns ganska meningslöst. Men, jag tycker även att det är viktigt att tänka på att det går att klickerträna på mängder av olika sätt (läs ex. Mortens blogg - skrivet den 25 jan). Klickertränare är inte en stor klump av tränare, utan precis som i allt, så finns det även här olika vägar att gå. Är detta då bra eller dåligt? Min uppfattning är att detta är väldigt bra för klickerträning. För mig är det inte av intresse att hitta en väg att träna, utan genom diskussioner med olika utgångspunkter och förhållningssätt lär jag mig ofantligt mycket. Jag lär mig fortfarande ofantligt mycket genom att titta på när människor tränar med de mer traditionella metoderna, även om min inlärning då mest handlar om vad jag inte ska göra istället för vad jag ska göra.
Jag tilltalas som sagt av klickermetoden av mängder av olika skäl. Dels så bygger jag upp en aktiv hund (istället för en hund som passivt följer en godis), jag tränar uthållighet samtidigt som jag shejpar, jag får väldigt mycket mer stabila och trygga hundar, jag får hundar som lär för livet, jag själv blir väldigt mycket mer positiv (både i träning och på min fritid), jag får formulera målsättningar istället för att vara problemlösare, ja, listan kan egentligen göras hur lång som helst. Mina ambitioner att bli en duktig klickertränare finns klart och tydligt i mitt förhållningssätt, men jag är ändå långt ifrån en fullärd klickertränare (om man någonsin kan bli det...). Jag har till exempel svårt att hålla tillbaka mina "harklingar" när Shelby suger tag i Bella nackskinn trots att jag vet att det bara hjälper för stunden (kanske är det just för att det hjälper i stunden som det blir förstärkande för mig). Jag har ibland svårt för att vänta ut ett beteende, utan kan då (utan att tänka mig för) börja flytta runt för att på så vis (omedvetet - tror jag) hjälpa hunden att hitta rätt. Detta blir ju självfallet förstärkande för både mig och hunden eftersom min hjälp gör så att hon "hittar rätt" - något som både jag och hunden blir glada över. Och inte nog med att det sker den gången, utan chansen för att jag kommer att ta till denna typ av hjälp nästa gång ökar ju för varje gång.
Men det roliga är att jag ständigt blir bättre och utvecklas i min träning. Numera tar det emot att locka och det var väldigt länge sedan jag använde en godis för att locka hunden i position. Men, som jag nämnde ovan så förekommer det fortfarande att jag hjälper min hund genom mina förflyttningar och min kropp. Detta börjar jag dock bli mer och mer medveten om, och medvetenhet är ju ändå första steget till förbättring/förändring. Jag har till och med svårt för att använda en targetstick, då jag anser att detta absolut hämmar hundens aktiva sida. För mig blir det mycket likt lockning med godis. Och, det sista jag vill ha är en hund som bara följer en rörelse och inte agerar "fritt".
Jag hoppas verkligen att diskussionerna inom klickerträningsområdet blir fler och jag ser verkligen inte någon anledning att skapa en "vi-anda" kring klickerträning. Istället hoppas jag på öppensinnade diskussioner där både "nykära klickertränare", "skeptiker" och "gamla rävar inom klickerträning" kan utbyta tankar och idéer.
Förut handlade de flesta diskussioner kring hundträning och metoder om hårda eller mjuka metoder, traditionell träning eller klickerträning. Visst förespråkar jag klickerträning före traditionell träning (av väldigt många olika skäl) men jag orkar inte längre lägga mig i och bli irriterad över människor som väljer att gå den traditionella vägen. Det är helt enkelt upp till varje individ att själv välja. För mig ligger intresset snarare i att hitta min väg i klickerträning, att utvecklas som tränare och lära mig av andra duktigt klickertränare. Att gnälla på att andra människor väljer att korrigera sina hundar känns ganska meningslöst. Men, jag tycker även att det är viktigt att tänka på att det går att klickerträna på mängder av olika sätt (läs ex. Mortens blogg - skrivet den 25 jan). Klickertränare är inte en stor klump av tränare, utan precis som i allt, så finns det även här olika vägar att gå. Är detta då bra eller dåligt? Min uppfattning är att detta är väldigt bra för klickerträning. För mig är det inte av intresse att hitta en väg att träna, utan genom diskussioner med olika utgångspunkter och förhållningssätt lär jag mig ofantligt mycket. Jag lär mig fortfarande ofantligt mycket genom att titta på när människor tränar med de mer traditionella metoderna, även om min inlärning då mest handlar om vad jag inte ska göra istället för vad jag ska göra.
Jag tilltalas som sagt av klickermetoden av mängder av olika skäl. Dels så bygger jag upp en aktiv hund (istället för en hund som passivt följer en godis), jag tränar uthållighet samtidigt som jag shejpar, jag får väldigt mycket mer stabila och trygga hundar, jag får hundar som lär för livet, jag själv blir väldigt mycket mer positiv (både i träning och på min fritid), jag får formulera målsättningar istället för att vara problemlösare, ja, listan kan egentligen göras hur lång som helst. Mina ambitioner att bli en duktig klickertränare finns klart och tydligt i mitt förhållningssätt, men jag är ändå långt ifrån en fullärd klickertränare (om man någonsin kan bli det...). Jag har till exempel svårt att hålla tillbaka mina "harklingar" när Shelby suger tag i Bella nackskinn trots att jag vet att det bara hjälper för stunden (kanske är det just för att det hjälper i stunden som det blir förstärkande för mig). Jag har ibland svårt för att vänta ut ett beteende, utan kan då (utan att tänka mig för) börja flytta runt för att på så vis (omedvetet - tror jag) hjälpa hunden att hitta rätt. Detta blir ju självfallet förstärkande för både mig och hunden eftersom min hjälp gör så att hon "hittar rätt" - något som både jag och hunden blir glada över. Och inte nog med att det sker den gången, utan chansen för att jag kommer att ta till denna typ av hjälp nästa gång ökar ju för varje gång.
Men det roliga är att jag ständigt blir bättre och utvecklas i min träning. Numera tar det emot att locka och det var väldigt länge sedan jag använde en godis för att locka hunden i position. Men, som jag nämnde ovan så förekommer det fortfarande att jag hjälper min hund genom mina förflyttningar och min kropp. Detta börjar jag dock bli mer och mer medveten om, och medvetenhet är ju ändå första steget till förbättring/förändring. Jag har till och med svårt för att använda en targetstick, då jag anser att detta absolut hämmar hundens aktiva sida. För mig blir det mycket likt lockning med godis. Och, det sista jag vill ha är en hund som bara följer en rörelse och inte agerar "fritt".
Jag hoppas verkligen att diskussionerna inom klickerträningsområdet blir fler och jag ser verkligen inte någon anledning att skapa en "vi-anda" kring klickerträning. Istället hoppas jag på öppensinnade diskussioner där både "nykära klickertränare", "skeptiker" och "gamla rävar inom klickerträning" kan utbyta tankar och idéer.
En helg på Hundens Hus
Ja, intensiv helg fullspäckad med spännande och mindre spännande grejer! Helgen kan väl sammanfattas så här:
* Resan ner - lååååångsam...
* Utbildningen - inspirerande, ny kunskap & bättre träning
* Bella - uthållighet som heter duga
* Hemresan - DYR!
Resan ner. När jag vaknade på torsdagsmorgon och tittade ut genom fönstret så såg jag bara snö som yrde åt alla håll samtidigt! Inte speciellt bra väder för en lång biltur. Men hur som så packade jag in grejer och hundar i bilen och begav mig söderut. Först ett stopp hos Sandra för intag av frukost... =) Men sen började den låååånga resan. Bara till Ö-vik tog det 2 timmar, vilket för er som inte vet, är en resa som brukar ta knappa timmen. Men så var det iaf. Omkörningsfältet var helt igensnöat och i den fil som det gick att köra i var det väldigt spårigt av all snö. Efter Ö-vik lättade det dock lite, men då var plogbilarna i full fart och tog upp hela körfältet, så nå mycket snabbare gick det inte. Men, men huvudsaken var ju att vi kom fram, och det gjorde vi till slut!
Utbildningen. Ja, vart ska jag börja? Mina förväntningar på helgen var inte speciellt höga, då jag inte riktigt hade klart för mig vad klickerträning var för dem på Hundens Hus. Jag är alltid skeptisk när människor säger att klickerträning är det mest effektiva och ändå använder de sig av locka och lura... Detta är för mig väldigt motsägelsefullt. På Hundens Hus har vi fått lära oss om massor av övningar där grunden i övningen har gått ut på att locka/lura hunden i rätt position eller till rätt beteende. Jag har dock tagit avstånd från detta då jag anser att locka hunden gör att den blir passiv, och det är något jag verkligen inte vill att hunden ska vara i träning. Men helgen överträffade faktiskt mina förväntningar (kanske inte så svårt då de inte var speciellt höga) även om jag tycker att den kunde har varit mer djupgående. Tyvärr var det många som inte hade kommit i kontakt med klickerträning tidigare, vilket drog ner på diskussionerna ganska rejält. Förkunskaperna var väldigt fattiga hos de flesta. Tur dock att man har vänner som är mer eller mindre insatta som man kan diskutera med. Dessutom kan man ju hänga på klickerforum för att få utbyte.
Vad gjorde vi då? Ja, vi hann faktiskt med en hel del under helgens gång. Teori och praktik blandades, och vad gäller praktiken så var den uppdelad i två delar - praktik för oss människor och praktik för oss människor tillsammans med hundarna.
Teori. Under teorin tog vi upp många av de begrepp som förekommer i klickerträning och diskuterade dem. Vi pratade självfallet både klassisk och operant betingning, och vi fick prova på lite klassisk betingning. Just den övningen gick ut på att vi människor fick suga på en citronklyfta samtidigt som en speciell signal spelades. Detta upprepades flera gånger och sedan gjorde vi något annat. Efter ett tag spelades signalen upp igen och jag kan lova att det vattnades i munnen på mig. Ganska häftigt faktiskt! Vi diskuterade olika former att jobba med klicker, så som target, shaping och frishaping. Dock lyfte de även fram att man även kan locka hunden till beteendet med hjälp av godis och sedan klicka, något som jag absolut inte tycker går under rubriken klickerträning. Tack och lov sysslade vi iaf inte med det under praktikens gång. Vi pratade om hur man lägger på kommando, hur man får stimuluskontroll och mycket annat, men detta är iaf ett litet smakprov på vad vi gick igenom rent teoretiskt. Dock tycker jag att de helt glömde att "promota" klickerträning och lyfta fram de stora fördelarna med att välja klickerträning istället för annan, mer traditionell träning. Men teorin var helt ok, även om jag som sagt tycker att den kunde ha varit mer djupgående. Men för de som aldrig tidigare har klickertränat så var det nog en bra början iaf.
Praktik människor. Ja, vi fick ju som sagt både träna varandra och oss själva för att bli bättre shapare och för att förbättra vår timing. Vi fick öva oss att vara snabba med belöningen genom att flytta mackaroner från en burk till en annan (så många som möjligt på 30 sek). Sedan fick vi klicka varje gång innan vi började flytta mackaronen osv. Vi fick träna timing och klicka när en penna föll i backen, när den vände i luften och vi fick öva oss i att kasta pennan, plocka upp klickern (med samma hand som vi kastade upp pennan med) och klicka när pennan slog i backen. Försvåring där var att kasta pennan, plocka upp klickern och klicka när pennan var högst upp i luften. Vi provade även att shapa varandra. Då skickades en person ut ur rummet och vi övriga bestämde ett beteende som vi ville shapa fram hos personen. Det var mycket nyttigt att agera hund i detta läge för att på så vis förstå hur hunden kan känna sig när vi exempelvis ökar kraven. Ja, även här hann vi med massor, men det var iaf ett litet smakprov på vad vi gjorde.
Praktik hundar. Självfallet fick även våra fyrfota vänner träna en hel del. Vi sysslade både med frishaping, target av olika slag och slipning av redan befintligt beteende. Frishapingen var "100 saker man kan göra med en låda". Bella (som jag hade med mig under hela helgen, Shelby fick vara med husse) shapades till att ställa båda tassarna på den blå IKEA backen och det gick väldigt, väldigt fort att få fram detta beteende. Dock är hon ju sedan tidigare van att ställa och låsa fast framtassarna på en liten lägre låda, så det var inte helt obekant för henne. Target sysslade vi en del med, och för vår del blev det både targetstick (något som alla skulle prova) och nostarget
- frysa nosen mot post-it-lapp mot en vägg. Inför båda övningarna med target fick vi planera och skriva ner kriterieplaner för båda övningarn, vilket var väldigt nyttigt. Jag har ju varit väldigt dålig på detta tidigare, men nu har jag verkligen börjat se anledningen till att göra det. Man får helt klart bättre översikt på träningen och dessutom underlättar det mycket för mig som ibland har svårt att bara fokusera på ett och samma kriterium. Med targetstick var målet att få hunden att snurra. Bella är ju tränad ytterst lite med targetstick, men hon har sett en och vet att det är positivt att gå och dutta nosen mot den. Men vi tränade snabbt upp oss och i slutet på dagen hade vi plockat bort targetstickan och hon hade påbörjat att snurra utan target. Dock bara en liten bit, men ändå stora framsteg på så lite träning. Idag har vi dock tränat detta och nu har vi ett fint snurrande (ett varv). Så alldeles nyss började jag att bygga på det så att vi får ytterligare ett varv. Hon tycker verkligen att det är superkul!
Nostargeten (frysa nos mot post-it-lapp) hann vi även där en ganska hyfsad bit. Jag började med att (1) kolla så att hon hade kvar beteendet att dutta mig i handen, vilket hon hade. Sedan (2) satte jag dit post-it och även där duttade hon direkt. Sedan (3) satte jag handen mot väggen och hon duttade. Och slutligen (4) satte jag post-it-lappen på väggen och hon sprang direkt dit och duttade. Dock fick jag tejpa fast den lite, då hon hade lite tendenser att börja bita på den istället för att dutta. Hon har dock riktigt kraftiga duttanden, vilket är roligt!. Vi kom så pass låmgt att hon kan frysa nosen mot i ungefär (knappt) en sek. Men jag är nöjd med framstegen och jag kan tänka mig att det kommer att gå fort fram om vi börjar träna det hemma nu, vilket vi självklart ska göra. När det var dags för finslipning av ett redan befintligt beteende valde jag "backa". Jag vill nämligen få henne att ta fler steg och på slutet har hon blivit sämre och sämre på att backa. Och det tror jag nu att hon ska bli när jag har bytt strategi. Förr har jag belönat mellan mina knän för att ha utgångsläget så att hon per automatik måste backa. Nu har jag istället valt att tänka på belöningsplaceringen också, så nu startar jag med utgångsläget mellan knäna, klickar för några steg och belönar sedan bakåt. Sjukt mycket bättre resultat och jag tror att backa träningen kommer att gå mycket snabbare nu! Konstigt att jag inte har tänkt på belöningsplaceringen tidigare eftersom jag tänker på den väldigt mycket i allt annat jag gör + att jag och Helena har diskuterat backningen väldigt mycket. Men, men, man kan alltid komma fram till nya saker, det är det som gör träningen så offantligt rolig.
Bellas insats. Bella har i alla fall läst rasstandarden. En ras som är avlad för arbete från morgon till kväll. I helgen levde hon verkligen upp till detta! Jag har länge funderat över vad som ska behövas för att hon ska bli trött, men jag har aldrig riktigt lyckats trötta ut henne så där extremt nu på senare tid. När hon var valp var det ju inte jätte svårt, men nu har hon väldigt bra uthållighet. Dock ska detta inte ses som att hon har svårt för att slappna av! Tvärtom har hon en extremt bra av- och påknapp, en sån som många hundägare säkerligen drömmer om. När det är dags för träning så är hon taggad, men när det är över kan hon snabbt finna sig till ro. En exemplarisk hund med andra ord! På söndagen var de övriga hundarna mer eller mindre döda när dagen nådde sitt slut. Men inte Bella. Visst märkte jag lite skillnad i intensiteten, men dödstrött var hon verkligen inte och hon kunde absolut tänka sig att träna en hel del till. Det som märktes av hennes trötthet var dock att hon inte "pushade" sig själv lika mycket när kriterierna ändrades. Jag fick vara väldigt försiktig i att inte kräva för mycket av henne, för då hade hon nog lagt av. Visst, det är väl knappast ultimat att träna en hund tills den är helt dödstrött, men är det en intensivkurs så blir det lätt så. Jag är dock förvånad över vilken enorm uthållighet och koncentrationsförmåga Bella har, och jag är helt klart mer än nöjd med den insats hon gjorde.
Dyr hemresa. Om vädret på nervägen var riktigt dåligt, så var det superfint väder när jag skulle styra mot Umeå igen. Solen sken, + 1 grad och det var verkligen perfekt väglag. Kanske lite för perfekt. Min fot blev lite väl tung på gaspedalen och jag hann inte längre än strax norr om Uppsala innan Farbror Blå slöt upp bakom mig. En civilpolis som stod vid sidan av motorvägen och sköt med laser... Jag såg honom precis när jag passerad honom, och såg även hur han direkt svängde ut och körde ikapp mig. Blinkade med ljusen, och jag fick köra in på närmaste rastplats. 2800 kronor fattigare... Ja, det är helt klart inte billigt att köra för fort i dagens Sverige. Men jag försöker se det positiva i det hela, och än så länge har jag funnit detta; Jag får behålla körkortet, jag krockade inte, körde inte på nåt djur - och - det kunde ju ha blivit ännu dyrare... Måste iaf försöka se det positiva! Tack och lov så har jag en man och en mamma som är lugnet själva, och de båda påpekade att det faktiskt kunde ha varit värre. Skadan är redan skedd och det är inget att gräma sig över. Tack för era snälla ord! Det kändes iaf bättre då!
Sammanfattning. Helt klart en lyckad, trevlig och fullspäckad helg. Dock skulle jag, som jag tidigare påpekade, gärna ha sett att det hade varit lite mer djupgående, men det är ju trots allt grunderna i klickerträning som vi skulle gå igenom. Fast jag tycker ändå att de hade kunnat presentera varför klickerträning är så effektivt och vad som blir konsekvensen av den typen av träning. Men, jag har iaf blivit mycket bättre på att våga vänta ut hunden när jag ökar kriterierna, och därmed inte stagnera i träningen, vilket jag ser som värdefull kunskap!
* Resan ner - lååååångsam...
* Utbildningen - inspirerande, ny kunskap & bättre träning
* Bella - uthållighet som heter duga
* Hemresan - DYR!
Resan ner. När jag vaknade på torsdagsmorgon och tittade ut genom fönstret så såg jag bara snö som yrde åt alla håll samtidigt! Inte speciellt bra väder för en lång biltur. Men hur som så packade jag in grejer och hundar i bilen och begav mig söderut. Först ett stopp hos Sandra för intag av frukost... =) Men sen började den låååånga resan. Bara till Ö-vik tog det 2 timmar, vilket för er som inte vet, är en resa som brukar ta knappa timmen. Men så var det iaf. Omkörningsfältet var helt igensnöat och i den fil som det gick att köra i var det väldigt spårigt av all snö. Efter Ö-vik lättade det dock lite, men då var plogbilarna i full fart och tog upp hela körfältet, så nå mycket snabbare gick det inte. Men, men huvudsaken var ju att vi kom fram, och det gjorde vi till slut!
Utbildningen. Ja, vart ska jag börja? Mina förväntningar på helgen var inte speciellt höga, då jag inte riktigt hade klart för mig vad klickerträning var för dem på Hundens Hus. Jag är alltid skeptisk när människor säger att klickerträning är det mest effektiva och ändå använder de sig av locka och lura... Detta är för mig väldigt motsägelsefullt. På Hundens Hus har vi fått lära oss om massor av övningar där grunden i övningen har gått ut på att locka/lura hunden i rätt position eller till rätt beteende. Jag har dock tagit avstånd från detta då jag anser att locka hunden gör att den blir passiv, och det är något jag verkligen inte vill att hunden ska vara i träning. Men helgen överträffade faktiskt mina förväntningar (kanske inte så svårt då de inte var speciellt höga) även om jag tycker att den kunde har varit mer djupgående. Tyvärr var det många som inte hade kommit i kontakt med klickerträning tidigare, vilket drog ner på diskussionerna ganska rejält. Förkunskaperna var väldigt fattiga hos de flesta. Tur dock att man har vänner som är mer eller mindre insatta som man kan diskutera med. Dessutom kan man ju hänga på klickerforum för att få utbyte.
Vad gjorde vi då? Ja, vi hann faktiskt med en hel del under helgens gång. Teori och praktik blandades, och vad gäller praktiken så var den uppdelad i två delar - praktik för oss människor och praktik för oss människor tillsammans med hundarna.
Teori. Under teorin tog vi upp många av de begrepp som förekommer i klickerträning och diskuterade dem. Vi pratade självfallet både klassisk och operant betingning, och vi fick prova på lite klassisk betingning. Just den övningen gick ut på att vi människor fick suga på en citronklyfta samtidigt som en speciell signal spelades. Detta upprepades flera gånger och sedan gjorde vi något annat. Efter ett tag spelades signalen upp igen och jag kan lova att det vattnades i munnen på mig. Ganska häftigt faktiskt! Vi diskuterade olika former att jobba med klicker, så som target, shaping och frishaping. Dock lyfte de även fram att man även kan locka hunden till beteendet med hjälp av godis och sedan klicka, något som jag absolut inte tycker går under rubriken klickerträning. Tack och lov sysslade vi iaf inte med det under praktikens gång. Vi pratade om hur man lägger på kommando, hur man får stimuluskontroll och mycket annat, men detta är iaf ett litet smakprov på vad vi gick igenom rent teoretiskt. Dock tycker jag att de helt glömde att "promota" klickerträning och lyfta fram de stora fördelarna med att välja klickerträning istället för annan, mer traditionell träning. Men teorin var helt ok, även om jag som sagt tycker att den kunde ha varit mer djupgående. Men för de som aldrig tidigare har klickertränat så var det nog en bra början iaf.
Praktik människor. Ja, vi fick ju som sagt både träna varandra och oss själva för att bli bättre shapare och för att förbättra vår timing. Vi fick öva oss att vara snabba med belöningen genom att flytta mackaroner från en burk till en annan (så många som möjligt på 30 sek). Sedan fick vi klicka varje gång innan vi började flytta mackaronen osv. Vi fick träna timing och klicka när en penna föll i backen, när den vände i luften och vi fick öva oss i att kasta pennan, plocka upp klickern (med samma hand som vi kastade upp pennan med) och klicka när pennan slog i backen. Försvåring där var att kasta pennan, plocka upp klickern och klicka när pennan var högst upp i luften. Vi provade även att shapa varandra. Då skickades en person ut ur rummet och vi övriga bestämde ett beteende som vi ville shapa fram hos personen. Det var mycket nyttigt att agera hund i detta läge för att på så vis förstå hur hunden kan känna sig när vi exempelvis ökar kraven. Ja, även här hann vi med massor, men det var iaf ett litet smakprov på vad vi gjorde.
Praktik hundar. Självfallet fick även våra fyrfota vänner träna en hel del. Vi sysslade både med frishaping, target av olika slag och slipning av redan befintligt beteende. Frishapingen var "100 saker man kan göra med en låda". Bella (som jag hade med mig under hela helgen, Shelby fick vara med husse) shapades till att ställa båda tassarna på den blå IKEA backen och det gick väldigt, väldigt fort att få fram detta beteende. Dock är hon ju sedan tidigare van att ställa och låsa fast framtassarna på en liten lägre låda, så det var inte helt obekant för henne. Target sysslade vi en del med, och för vår del blev det både targetstick (något som alla skulle prova) och nostarget
- frysa nosen mot post-it-lapp mot en vägg. Inför båda övningarna med target fick vi planera och skriva ner kriterieplaner för båda övningarn, vilket var väldigt nyttigt. Jag har ju varit väldigt dålig på detta tidigare, men nu har jag verkligen börjat se anledningen till att göra det. Man får helt klart bättre översikt på träningen och dessutom underlättar det mycket för mig som ibland har svårt att bara fokusera på ett och samma kriterium. Med targetstick var målet att få hunden att snurra. Bella är ju tränad ytterst lite med targetstick, men hon har sett en och vet att det är positivt att gå och dutta nosen mot den. Men vi tränade snabbt upp oss och i slutet på dagen hade vi plockat bort targetstickan och hon hade påbörjat att snurra utan target. Dock bara en liten bit, men ändå stora framsteg på så lite träning. Idag har vi dock tränat detta och nu har vi ett fint snurrande (ett varv). Så alldeles nyss började jag att bygga på det så att vi får ytterligare ett varv. Hon tycker verkligen att det är superkul!
Nostargeten (frysa nos mot post-it-lapp) hann vi även där en ganska hyfsad bit. Jag började med att (1) kolla så att hon hade kvar beteendet att dutta mig i handen, vilket hon hade. Sedan (2) satte jag dit post-it och även där duttade hon direkt. Sedan (3) satte jag handen mot väggen och hon duttade. Och slutligen (4) satte jag post-it-lappen på väggen och hon sprang direkt dit och duttade. Dock fick jag tejpa fast den lite, då hon hade lite tendenser att börja bita på den istället för att dutta. Hon har dock riktigt kraftiga duttanden, vilket är roligt!. Vi kom så pass låmgt att hon kan frysa nosen mot i ungefär (knappt) en sek. Men jag är nöjd med framstegen och jag kan tänka mig att det kommer att gå fort fram om vi börjar träna det hemma nu, vilket vi självklart ska göra. När det var dags för finslipning av ett redan befintligt beteende valde jag "backa". Jag vill nämligen få henne att ta fler steg och på slutet har hon blivit sämre och sämre på att backa. Och det tror jag nu att hon ska bli när jag har bytt strategi. Förr har jag belönat mellan mina knän för att ha utgångsläget så att hon per automatik måste backa. Nu har jag istället valt att tänka på belöningsplaceringen också, så nu startar jag med utgångsläget mellan knäna, klickar för några steg och belönar sedan bakåt. Sjukt mycket bättre resultat och jag tror att backa träningen kommer att gå mycket snabbare nu! Konstigt att jag inte har tänkt på belöningsplaceringen tidigare eftersom jag tänker på den väldigt mycket i allt annat jag gör + att jag och Helena har diskuterat backningen väldigt mycket. Men, men, man kan alltid komma fram till nya saker, det är det som gör träningen så offantligt rolig.
Bellas insats. Bella har i alla fall läst rasstandarden. En ras som är avlad för arbete från morgon till kväll. I helgen levde hon verkligen upp till detta! Jag har länge funderat över vad som ska behövas för att hon ska bli trött, men jag har aldrig riktigt lyckats trötta ut henne så där extremt nu på senare tid. När hon var valp var det ju inte jätte svårt, men nu har hon väldigt bra uthållighet. Dock ska detta inte ses som att hon har svårt för att slappna av! Tvärtom har hon en extremt bra av- och påknapp, en sån som många hundägare säkerligen drömmer om. När det är dags för träning så är hon taggad, men när det är över kan hon snabbt finna sig till ro. En exemplarisk hund med andra ord! På söndagen var de övriga hundarna mer eller mindre döda när dagen nådde sitt slut. Men inte Bella. Visst märkte jag lite skillnad i intensiteten, men dödstrött var hon verkligen inte och hon kunde absolut tänka sig att träna en hel del till. Det som märktes av hennes trötthet var dock att hon inte "pushade" sig själv lika mycket när kriterierna ändrades. Jag fick vara väldigt försiktig i att inte kräva för mycket av henne, för då hade hon nog lagt av. Visst, det är väl knappast ultimat att träna en hund tills den är helt dödstrött, men är det en intensivkurs så blir det lätt så. Jag är dock förvånad över vilken enorm uthållighet och koncentrationsförmåga Bella har, och jag är helt klart mer än nöjd med den insats hon gjorde.
Dyr hemresa. Om vädret på nervägen var riktigt dåligt, så var det superfint väder när jag skulle styra mot Umeå igen. Solen sken, + 1 grad och det var verkligen perfekt väglag. Kanske lite för perfekt. Min fot blev lite väl tung på gaspedalen och jag hann inte längre än strax norr om Uppsala innan Farbror Blå slöt upp bakom mig. En civilpolis som stod vid sidan av motorvägen och sköt med laser... Jag såg honom precis när jag passerad honom, och såg även hur han direkt svängde ut och körde ikapp mig. Blinkade med ljusen, och jag fick köra in på närmaste rastplats. 2800 kronor fattigare... Ja, det är helt klart inte billigt att köra för fort i dagens Sverige. Men jag försöker se det positiva i det hela, och än så länge har jag funnit detta; Jag får behålla körkortet, jag krockade inte, körde inte på nåt djur - och - det kunde ju ha blivit ännu dyrare... Måste iaf försöka se det positiva! Tack och lov så har jag en man och en mamma som är lugnet själva, och de båda påpekade att det faktiskt kunde ha varit värre. Skadan är redan skedd och det är inget att gräma sig över. Tack för era snälla ord! Det kändes iaf bättre då!
Sammanfattning. Helt klart en lyckad, trevlig och fullspäckad helg. Dock skulle jag, som jag tidigare påpekade, gärna ha sett att det hade varit lite mer djupgående, men det är ju trots allt grunderna i klickerträning som vi skulle gå igenom. Fast jag tycker ändå att de hade kunnat presentera varför klickerträning är så effektivt och vad som blir konsekvensen av den typen av träning. Men, jag har iaf blivit mycket bättre på att våga vänta ut hunden när jag ökar kriterierna, och därmed inte stagnera i träningen, vilket jag ser som värdefull kunskap!
Flyttkartonger
Ja, bloggen uppdateras ganska lite just nu, då vi är mitt uppe i flyttartagen. Senast idag var jag och hämtade 11 banankartonger på jobbet. Redan innan stod lägenheten full, vilket innebär att vart man än går nu så ser man flyttkartonger... mindre roligt.
Hundträningen har varit ganska sparsam, även om vi har hunnit med en del. Bella har blivit mycket duktig med apporten, tar den stadigt, håller den länge (både framför mig och vid sidan) och gör insättningar med den. Nu måste vi jobba lite med gripandet från marken, då hon lätt tar den lite var stans och inte alltid på mitten som matte vill. Vi har påbörjat vändningar på stället, eller snarare höger-om-halt. Vänster om sitter redan som ett smäck, så nu måste vi fila på höger om. Vi har även börjat träna starter, och det ser bättre och bättre ut.
Shelby har fått träna vänter-om-halt, med ganska bra framgång. Vill dock få fram lite mer självsäkerhet. Annars har Shelby mest fått vara ute i skogen och springa. Hon verkar vara på väg in i skendräktigheten, vilket medför att hon är lite i sin egen värld... Hoppas bara att hon inte blir lika deprimerad som förra året... det önskar jag henne verkligen inte!
I morgon bär det av till Stockholm och Hundens Hus. I helgen är det klickerhelg och jag hoppas verkligen att den lever upp till mina förväntningar! Tyvärr tror jag inte det, men hoppas kan jag ju =) Ska meddela på måndag när jag kommer hem om mina upplevelser och utvärdera helgen. Om inte annat så är det ju perfekt att få träna inomhus en hel helg! Det kan man alltid glädja sig åt!
Håll ut... bättre blogginlägg kommer när det lugnar sig lite här hemma (vilket snart inte är hemma...)
Hundträningen har varit ganska sparsam, även om vi har hunnit med en del. Bella har blivit mycket duktig med apporten, tar den stadigt, håller den länge (både framför mig och vid sidan) och gör insättningar med den. Nu måste vi jobba lite med gripandet från marken, då hon lätt tar den lite var stans och inte alltid på mitten som matte vill. Vi har påbörjat vändningar på stället, eller snarare höger-om-halt. Vänster om sitter redan som ett smäck, så nu måste vi fila på höger om. Vi har även börjat träna starter, och det ser bättre och bättre ut.
Shelby har fått träna vänter-om-halt, med ganska bra framgång. Vill dock få fram lite mer självsäkerhet. Annars har Shelby mest fått vara ute i skogen och springa. Hon verkar vara på väg in i skendräktigheten, vilket medför att hon är lite i sin egen värld... Hoppas bara att hon inte blir lika deprimerad som förra året... det önskar jag henne verkligen inte!
I morgon bär det av till Stockholm och Hundens Hus. I helgen är det klickerhelg och jag hoppas verkligen att den lever upp till mina förväntningar! Tyvärr tror jag inte det, men hoppas kan jag ju =) Ska meddela på måndag när jag kommer hem om mina upplevelser och utvärdera helgen. Om inte annat så är det ju perfekt att få träna inomhus en hel helg! Det kan man alltid glädja sig åt!
Håll ut... bättre blogginlägg kommer när det lugnar sig lite här hemma (vilket snart inte är hemma...)
Träning, film och kursavslut
Ja, vädret fortsättar att imponera... eller snarare irritera! :( Är verkligen superless på detta pissväder! Tänk om man kunde få se solen en enda dag... Hoppas på bättre väder imorgon, då kanske det blir lite träning på klubben! Hoppas, hoppas!
INOMHUSTRÄNING
Bella var den lyckliga idag. Det är nästan uteslutande hon som har fått träna inne. Dock har det inte blivit överdrivet mycket träning eftersom jag har en hemtenta som ska in på måndag. Men lite hann vi med. Har även lånat brorsans filmkamera, så idag har jag faktiskt en film att erbjuda. Filmen visar Bella när vi tränar 3:ans fjärr. Hon har blivit väldigt duktig på den, både vad gäller frivilligt och på kommando. Men som vanligt när man filmar märker man sådant som inte är som det borde. Jag har ju jobbat med hennes lägganden från stående och de har sett riktigt bra ut. Nu när jag har filmat och i lugn och ro kan se från sidan märker jag att hon lägger sig med armbågarna först, men när hon har rumpan halvvägs ner i backen flyttar hon baktassarna någon/några cm framåt, vilket självfallet resulterar i att hon successivt flyttar framåt... Inte bra! Men nu har vi nåt att träna vidare på... som om det inte fanns tillräckligt =). Men i övrigt tycker mitt otränade öga att det ser ganska bra ut. När jag sätter kommando på det, vilket egentligen är lite för tidigt än, men det är kul att testa, så måste vi öva mycket att hålla position. Hon har en tendens att fortsätta erbjuda beteenden även fast jag har gett kommando. Så mycket signalkontrollsövningar framöver!
Men, nog skrivet om det... här är filmen
Bara en sak om filmen... Bella är inte 6,5 månad, hon är 7,5 (snart 8) Liten miss från min sida... =)
Det blev även lite utomhusträning innan kursdeltagarna var på plats. För Bellas del blev det en hel del kontakt, men främst fokuserade vi på att träna på att shejpa in avlämnanden av leksak. Hon har blivit jätteduktig på det och hon kommer till 80 % alltid raka vägen mot mig. Jag vet att hon kommer och lämnar den om jag väntar på det, men när vi är på nya platser så väljer jag att belöna henne när hon är påväg in.
För Shelbys del blev det en del apportgripanden mellan mina fötter (hade ingen att träna med tyvärr...) och det såg riktigt bra ut. Tränade även en del på farten ut till apporten och även det såg bra ut, även om jag hade önskat lite mer fart i henne på vägen ut. Men jag är ändå nöjd. Det blev även en del frittfölj, men det var mest på skoj. Men hon har verkligen en härlig attityd i fria följet. Satt och kollade på filmen från tävlingen i höstas, och jag blir alltid lika glad när jag ser henne =) Hon ser verkligen ut att ha roligt.
Ja, ikväll har jag avslutat kurserna. Sista gången är genomförd och jag känner mig supernöjd! Kursdeltagarna har varit engagerade både på kursen och hemma och idag märktes det verkligen vilken utveckling som har skett både hos hundarna, men kanske framförallt hos ägarna. De verkar ha varit väldigt nöjda med mig och jag har bara fått positiv respons. De ska dock skicka en skriftlig utvärdering (vilket jag hoppas de gör) och förhoppningsvis kan jag där få förslag på hur jag kan förbättra mig, vad som har varit bra och vad som skulle kunna vara annorlund. Men det har verkligen varit en fröjd att hålla kurs, och jag är verkligen jätteglad att jag har fått den här erfarenheten!
INOMHUSTRÄNING
Bella var den lyckliga idag. Det är nästan uteslutande hon som har fått träna inne. Dock har det inte blivit överdrivet mycket träning eftersom jag har en hemtenta som ska in på måndag. Men lite hann vi med. Har även lånat brorsans filmkamera, så idag har jag faktiskt en film att erbjuda. Filmen visar Bella när vi tränar 3:ans fjärr. Hon har blivit väldigt duktig på den, både vad gäller frivilligt och på kommando. Men som vanligt när man filmar märker man sådant som inte är som det borde. Jag har ju jobbat med hennes lägganden från stående och de har sett riktigt bra ut. Nu när jag har filmat och i lugn och ro kan se från sidan märker jag att hon lägger sig med armbågarna först, men när hon har rumpan halvvägs ner i backen flyttar hon baktassarna någon/några cm framåt, vilket självfallet resulterar i att hon successivt flyttar framåt... Inte bra! Men nu har vi nåt att träna vidare på... som om det inte fanns tillräckligt =). Men i övrigt tycker mitt otränade öga att det ser ganska bra ut. När jag sätter kommando på det, vilket egentligen är lite för tidigt än, men det är kul att testa, så måste vi öva mycket att hålla position. Hon har en tendens att fortsätta erbjuda beteenden även fast jag har gett kommando. Så mycket signalkontrollsövningar framöver!
Men, nog skrivet om det... här är filmen
Bara en sak om filmen... Bella är inte 6,5 månad, hon är 7,5 (snart 8) Liten miss från min sida... =)
Det blev även lite utomhusträning innan kursdeltagarna var på plats. För Bellas del blev det en hel del kontakt, men främst fokuserade vi på att träna på att shejpa in avlämnanden av leksak. Hon har blivit jätteduktig på det och hon kommer till 80 % alltid raka vägen mot mig. Jag vet att hon kommer och lämnar den om jag väntar på det, men när vi är på nya platser så väljer jag att belöna henne när hon är påväg in.
För Shelbys del blev det en del apportgripanden mellan mina fötter (hade ingen att träna med tyvärr...) och det såg riktigt bra ut. Tränade även en del på farten ut till apporten och även det såg bra ut, även om jag hade önskat lite mer fart i henne på vägen ut. Men jag är ändå nöjd. Det blev även en del frittfölj, men det var mest på skoj. Men hon har verkligen en härlig attityd i fria följet. Satt och kollade på filmen från tävlingen i höstas, och jag blir alltid lika glad när jag ser henne =) Hon ser verkligen ut att ha roligt.
Ja, ikväll har jag avslutat kurserna. Sista gången är genomförd och jag känner mig supernöjd! Kursdeltagarna har varit engagerade både på kursen och hemma och idag märktes det verkligen vilken utveckling som har skett både hos hundarna, men kanske framförallt hos ägarna. De verkar ha varit väldigt nöjda med mig och jag har bara fått positiv respons. De ska dock skicka en skriftlig utvärdering (vilket jag hoppas de gör) och förhoppningsvis kan jag där få förslag på hur jag kan förbättra mig, vad som har varit bra och vad som skulle kunna vara annorlund. Men det har verkligen varit en fröjd att hålla kurs, och jag är verkligen jätteglad att jag har fått den här erfarenheten!
Nya veckomål - *Uppdaterat*
Ja, de nya målen har dröjt då jag har haft svårt att sitta vid datorn pga fruktansvärd ryggvärk. Idag känns det lite bättre, om än det inte blir långa stunder framför datorn idag heller... Dessutom regnar det ute, vilket innebär blixthalka... så det är inte lätt att gå avspänd ute.
Att sätta mål är inte speciellt busenkelt. Jag har klurat och klurat och nu har jag insett att det krävs träning för att bli duktig på det, precis som med allt annat. Att kunna sätta tydliga kriterier och hålla mig till dem är mitt absolut största problem. Så de mål som kommer är en början på min träning att bli en bättre mål- och kriteriesättare.
Bellas mål
1. Delmål: Kunna snurra ett kvarts varv åt vänster håll genom att använda bakbenen på klossen när jag står framför henne.
Slutmål: Tanken är att detta ska leda till att Bella kan göra insättningar även på höger sida för att på så vis öka bakdelskontrollen och därmed kroppskontrollen.
2. Delmål: Lägga sig med armbågarna först från ställande på kommando 80 % av gångerna.
Slutmål: Tanken med detta är att hon, i 3:ans fjärr, ska låsa baktassarna i alla positioner.
3. Delmål: Frivilligt backa 4 steg 80 % av gångerna
Slutmål: Tanken här är att öka kroppskontrollen och att hon ska kunna backa utan tvekan. Behöver inte nödvändigtvis ske på kommando.
4. Delmål: (ett mer luddigt sådant) Träna inkallning.
Slutmål: Av någon anledning har inkallningen hamnad i skymundan. Hon är väldigt duktig på att söka upp mig och hålla sig nära mig när hon är lös ute och därför har inkallningen inte tränats speciellt intensivt. Jag vill ha en hund som kommer i full fart när jag ropar in henne i alla typer av situationer.
Ja, ni får helt enkelt stå ut med att mina målsättningar kanske inte är de bästa och att de har brister. Men någonstans måste jag börja och jag känner verkligen att jag behöver träna mig i detta. Om någon har synpunkter så tar jag mer än gärna emot dem, eftersom jag verkligen vill utvecklas i mitt målsättande och i min träning. Så påpeka gärna!
Shelbys mål:
Huvudmålet med Shelby är att få henne repetitionsklok och ge henne självförtroendet och insikten att kunna erbjuda mängder av beteenden. Hon har, som jag har nämnt tidigare, en tendens att fastna i det beteende som belönades först. Därför har jag bestämt att träna mycket korta och få repetitioner av flera olika beteenden för att försöka öppna hennes ögon för att det lönar sig att erbjuda massor av beteenden.
1. Delmål: Att kunna följa min vänstra sida i fotposition vid vänstervändningar genom att låsa fast framtassarna och enbart använda bakbenen.
Slutmål: Tanken är att göra om insättningarna till sådana där hon kommer in vid min sida genom att enbart använda bakbenen.
2. Delmål: Att frivilligt och stadigt gripa apportbocken då den ligger fastkilad mellan mina fötter.
Slutmål: Tanken är att få en apportering där hon tar ett fast grepp om apportbocken och håller den i alla lägen.
3. Delmål: Sätta sig frivilligt och snabbt från liggande framför mig.
Slutmål: Tanken är att få till 2:ans fjärr. Hon har haft stora problem med sättandet, då hon ofta har tvekat och gjort det sakta och osäkert. Jag vill alltså att hon ska sätta sig snabbt och med självförtroende. Tanken är sedan att utöka avståndet för att kunna träna fjärren.
Det är målen för denna vecka. Som sagt, om ni har synpunkter på upplägget, så påpeka gärna det och ge mig alternativ. Jag vill verkligen bli duktig på detta och känner att jag har mycket kvar att träna på vad gäller mål- och kriteriesättande.
* * * * * * * * * *
Uppdatering
Ja, idag har regnet strilat stadigt i Umeå... Shelby har knappt velat gå ut och utomhus träning har verkligen varit uteslutet. Men ikväll fick jag lite ork tillbaka och värken i ryggen kändes iaf inte som om jag skulle dö idag... så det blev lite träning inomhus iaf.
Shelby fick träna på de mål som är uppsatta för veckan. Hon börjar få bättre attityd i sättandet på fjärren, men fortfarande är det inte ens halvvägs av vad jag önskar. Självförtroendet börjar komma och förhoppningsvis följer snabbheten med det... men vi har en hel del att jobba på! Vänster-om-halt börjar helt klart arta sig och hon har en alldeles underbar attityd. Hon är glad, säker och viftar ständigt på svansen, vilket är en härlig syn! Hon tycker verkligen att det är jätteroligt. Gripandena av apportbocken är bra och hon har bara tagit om en endast gång. Annars griper hon dem med säkerhet. Problemet är dock att greppet blir lösare direkt när hon har fått loss den, men kanske kommer hon att hålla hårdare ju säkrare hon blir. Jag är såå dålig på apporteringen, men förhoppningsvis lär jag mig en hel del på kuppen =)
Bella har fått träna att snurra åt vänster på klossen och nu har polletten verkligen trillat ner. Kan hända att målet är lite lågt satt, men med tanke på min ryggvärk så vet jag inte hur intensiv träningen kommer att bli... så det är nog bäst att det målet får stå kvar som det är. Vad gäller kommandot för bakåt-läggandet verkar det som om polletten har trillat ner även där. Hon är superduktig! Det roliga med Bella är att hon är extremt konsekvent i sina beteenden, och snart så tror jag att det gamla läggandet är helt utsläckt! 3:ans fjärr börjar faktiskt se riktigt, riktigt bra ut! Hon håller baktassarna låsta i nästan alla positioner förutom ibland (kanske 10 % av gångerna) när hon står. Då kan hon ibland backa något steg i väntan på kommando. Dock sker detta aldrig när hon erbjuder beteendena frivilligt, så egentligen ser jag det inte som något jättestort problem... Riktigt kul träning faktiskt!
Att sätta mål är inte speciellt busenkelt. Jag har klurat och klurat och nu har jag insett att det krävs träning för att bli duktig på det, precis som med allt annat. Att kunna sätta tydliga kriterier och hålla mig till dem är mitt absolut största problem. Så de mål som kommer är en början på min träning att bli en bättre mål- och kriteriesättare.
Bellas mål
1. Delmål: Kunna snurra ett kvarts varv åt vänster håll genom att använda bakbenen på klossen när jag står framför henne.
Slutmål: Tanken är att detta ska leda till att Bella kan göra insättningar även på höger sida för att på så vis öka bakdelskontrollen och därmed kroppskontrollen.
2. Delmål: Lägga sig med armbågarna först från ställande på kommando 80 % av gångerna.
Slutmål: Tanken med detta är att hon, i 3:ans fjärr, ska låsa baktassarna i alla positioner.
3. Delmål: Frivilligt backa 4 steg 80 % av gångerna
Slutmål: Tanken här är att öka kroppskontrollen och att hon ska kunna backa utan tvekan. Behöver inte nödvändigtvis ske på kommando.
4. Delmål: (ett mer luddigt sådant) Träna inkallning.
Slutmål: Av någon anledning har inkallningen hamnad i skymundan. Hon är väldigt duktig på att söka upp mig och hålla sig nära mig när hon är lös ute och därför har inkallningen inte tränats speciellt intensivt. Jag vill ha en hund som kommer i full fart när jag ropar in henne i alla typer av situationer.
Ja, ni får helt enkelt stå ut med att mina målsättningar kanske inte är de bästa och att de har brister. Men någonstans måste jag börja och jag känner verkligen att jag behöver träna mig i detta. Om någon har synpunkter så tar jag mer än gärna emot dem, eftersom jag verkligen vill utvecklas i mitt målsättande och i min träning. Så påpeka gärna!
Shelbys mål:
Huvudmålet med Shelby är att få henne repetitionsklok och ge henne självförtroendet och insikten att kunna erbjuda mängder av beteenden. Hon har, som jag har nämnt tidigare, en tendens att fastna i det beteende som belönades först. Därför har jag bestämt att träna mycket korta och få repetitioner av flera olika beteenden för att försöka öppna hennes ögon för att det lönar sig att erbjuda massor av beteenden.
1. Delmål: Att kunna följa min vänstra sida i fotposition vid vänstervändningar genom att låsa fast framtassarna och enbart använda bakbenen.
Slutmål: Tanken är att göra om insättningarna till sådana där hon kommer in vid min sida genom att enbart använda bakbenen.
2. Delmål: Att frivilligt och stadigt gripa apportbocken då den ligger fastkilad mellan mina fötter.
Slutmål: Tanken är att få en apportering där hon tar ett fast grepp om apportbocken och håller den i alla lägen.
3. Delmål: Sätta sig frivilligt och snabbt från liggande framför mig.
Slutmål: Tanken är att få till 2:ans fjärr. Hon har haft stora problem med sättandet, då hon ofta har tvekat och gjort det sakta och osäkert. Jag vill alltså att hon ska sätta sig snabbt och med självförtroende. Tanken är sedan att utöka avståndet för att kunna träna fjärren.
Det är målen för denna vecka. Som sagt, om ni har synpunkter på upplägget, så påpeka gärna det och ge mig alternativ. Jag vill verkligen bli duktig på detta och känner att jag har mycket kvar att träna på vad gäller mål- och kriteriesättande.
* * * * * * * * * *
Uppdatering
Ja, idag har regnet strilat stadigt i Umeå... Shelby har knappt velat gå ut och utomhus träning har verkligen varit uteslutet. Men ikväll fick jag lite ork tillbaka och värken i ryggen kändes iaf inte som om jag skulle dö idag... så det blev lite träning inomhus iaf.
Shelby fick träna på de mål som är uppsatta för veckan. Hon börjar få bättre attityd i sättandet på fjärren, men fortfarande är det inte ens halvvägs av vad jag önskar. Självförtroendet börjar komma och förhoppningsvis följer snabbheten med det... men vi har en hel del att jobba på! Vänster-om-halt börjar helt klart arta sig och hon har en alldeles underbar attityd. Hon är glad, säker och viftar ständigt på svansen, vilket är en härlig syn! Hon tycker verkligen att det är jätteroligt. Gripandena av apportbocken är bra och hon har bara tagit om en endast gång. Annars griper hon dem med säkerhet. Problemet är dock att greppet blir lösare direkt när hon har fått loss den, men kanske kommer hon att hålla hårdare ju säkrare hon blir. Jag är såå dålig på apporteringen, men förhoppningsvis lär jag mig en hel del på kuppen =)
Bella har fått träna att snurra åt vänster på klossen och nu har polletten verkligen trillat ner. Kan hända att målet är lite lågt satt, men med tanke på min ryggvärk så vet jag inte hur intensiv träningen kommer att bli... så det är nog bäst att det målet får stå kvar som det är. Vad gäller kommandot för bakåt-läggandet verkar det som om polletten har trillat ner även där. Hon är superduktig! Det roliga med Bella är att hon är extremt konsekvent i sina beteenden, och snart så tror jag att det gamla läggandet är helt utsläckt! 3:ans fjärr börjar faktiskt se riktigt, riktigt bra ut! Hon håller baktassarna låsta i nästan alla positioner förutom ibland (kanske 10 % av gångerna) när hon står. Då kan hon ibland backa något steg i väntan på kommando. Dock sker detta aldrig när hon erbjuder beteendena frivilligt, så egentligen ser jag det inte som något jättestort problem... Riktigt kul träning faktiskt!
Utvärdering
Bilden är tagen med mobiltelefonen när det snöar, vilket förklarar den otroligt dåliga kvalitén...
Påbörjade dagen med en underbar skogspromenad. Skogen stod i vinterskrud och det var väldigt lugnt och fridfullt. Bella var glad och fick verkligen kämpa när hon drog ut från spåret då snön nu har fått ett värdigt djup. Shelby var lite mer försiktig och höll sig gärna i mattes fotspår. Det är klart att det inte är speciellt skönt när det är några dm snö med skare ovanpå. Hon har så lätt för att skära sig i tassarna och gjorde alldeles rätt i att hålla sig i spåret.
Vi mötte två människor (vid olika tillfällen) och Bella skötte sig verkligen exemplariskt! Hon var tyst, sökte upp mig och höll sig lös vid min vänstra sida. Hon har blivit jätteduktig på detta och framförallt så har hon slutat skälla när det plötsligt dyker upp människor i skogen. Känner mig otroligt nöjd och stolt att det har gått så otroligt fort sedan jag la upp en strategi.
Utvärdering av veckans mål:
En vecka går otroligt fort när man verkligen uppmärksammar den... Men träna har det blivit av denna vecka, om än lite sämre under helgens gång. Tyvärr! I lördags jobbade jag och igår blev det barnträning när vi åkte ut till mamma och pappa som var barnvakt till brorsans dotter Fanny, 2,5 år. Hundarna skötte sig riktigt bra och Bella blir säkrare och säkrare för varje gång de träffs.
Målen med Bella:
* Signalkontroll på stå från sitt och ligg
Avklarat!
* Bakåtläggande från stå
Behövs mer träning. Hon gör det med 80 % regeln när hon gör det frivilligt. Det som saknas nu är signalkontroll.
* Sitt från ligg
Avklarat! Nu sätter hon sig från läggande både vid min sida och framför mig på kommando. Behövs dock övas mer på detta när jag blandar in fler kommandon för att få säker signalkontroll på det.
Nya mål ska jag klura vidare på, så de kommer snart!
Målet med Shelby var att klicka för allt, men den tanken gav jag upp snabbt. Istället har vi fokuserat på ett beteende i taget, dock mycket korta stunder med varje beteende för att på så vis få henne att inse att det är många olika beteenden som kan leda till belöning. Hon har fått träna 2:ans fjärr på väldigt kort avstånd och har blivit mycket tryggare och gladare i sättandet från ligg. Hon har fått öva gripande av apport på backen där jag har valt att hålla fast apportbocken mellan mina fötter för att hon ska lära sig att ta ett ordentligt tag när hon griper. Även detta har gått bra även om jag inte tycker att hon har attityden som jag vill att hon ska ha... men det är bara att öva vidare på det. Hon har även fått öva bakdelskontroll både i form av att backa och även genom att svänga runt i utgångsposition. Backandet går det sisådär med... vet inte riktigt hur jag ska få upp farten och säkerheten hos henne... Att använda bakdelen för att sväng in i utgångsposition har hon lite av vad man kan kalla för förkärlek till. Hon tycker att det är superkul!
Jag ska även uppdatera med tydliga och klara mål vad gäller Shelbys träning, så även de kommer snart!
Sprudlande energi
Under en lång period har jag känt en stor avsaknad av energi... har varit så mycket att tänka på så jag har bara stängt av allt istället... Kanske inte de bästa sättet att hantera det på, men det är mitt sätt. Men nu känner jag att energin är påväg tillbaka och jag börjar känna glädje i det jag gör, vilket är en stor lättnad!
Vaknade i morse till ett riktigt busväder. Det snöade kraftigt ute och snön kom från höger till vänster i en enorm fart... dessutom var det 0 gradigt, vilket bara innebär en sak - SLASK! Såg hur min planering föll och förstod då att det kanske inte kommer att bli nån träning på klubben idag.
Shelby ville inte kliva upp, men kom i sakta mak när jag och Bella var påväg ut. På bron stannade hon och jag fick dra henne ut... =) När vi kom till miniskogen som vi har just utanför fick hon vara lös, för då brukar hon strunta lite i att det är dåligt väder och att hon blir blöt om tassarna. Men inte idag... När hon hade kissat stannade hon och tittade på mig med en bedjande blick som bara sa en enda sak - kan vi SNÄLLA gå in nu? När hon till sin förskräckelse såg att jag hade tänkt fortsätta promenaden stod hon kvar och bara tittade på oss när vi försvann. När jag slutligen försvann bakom ett hus kom hon sakta efter och såg väldigt sur och less ut. Vi tog oss i alla fall runt till slut och ingen var så glad som Shelby när vi närmade oss huset!
Tack och lov avtog det dåliga vädret litegrann och vid 12-tiden hade snön övergått i duggregn. Man får vara glad för det lilla. Visst tycker jag i och för sig att snö är bättre än regn, men inte när det regnar slask. Tog i alla fall mitt pick och pack och körde ut till ön. Väl där möttes jag av Olivia, Nimbus & Nova som även de hade kommit för att träna. Först att göra entré var Bella. Idag var det en stor utmaning för henne eftersom Nova, som hon älskar, också var där och tränade. Det är en ännu större störning för henne än vad andra, främmande, hundar är. Men hon skötte sig riktigt bra och var superduktig med att ta kontakt hela tiden. Hon var mer samlad idag och framstod inte alls lika flamsig.
Det var många tappra entusiaster på klubben idag, vilket innebar bra möjligheter att träna störning med Bella. Hon skötte sig riktigt bra och fick till och med ställa upp i ett hundmöte då det var några som behövde det. Det klarade hon alldeles utmärkt och passerade utan ett endaste ljud! Jag blir så otroligt glad, lycklig och stolt när hon klarar det. Endast vid några tillfällen (när det kom dit nya människor och hundar) gav hon till något skall, men det var absolut inget att klaga över. Hon klarade även att sitta still och TYST när vi satt och drack en kopp kaffe fast det gick hundar nära och var hundar som sprang i full fart på plan! Hon gör sådana framsteg som jag aldrig hade vågat drömma om! Även i morse när vi var ute mötte vi en kvinna med en schäfer. Jag hann inte riktigt med så Bella hann dra ut i kopplet, men sa, till min stora förvåning, inte ett ljud. Helt tyst! Självfallet kom skinkost tuben fram som belöning och då var schäfern så gott som glömd! Jag kan verkligen inte med ord beskriva min glädje idag!
Det blev som sagt mycket fokus på kontakten och inte så mycket fokus på annat. Å andra sidan är ju kontakten det som är absolut viktigast för att det andra överhuvudtaget ska fungera i störning. Men vi hann ändå med lite annan träning. Insättningar, både frivilliga och på kommando. Dessa skötte hon snyggt och hon har blivit riktigt signalsäker på det kommandot. Vi tränade även fjärren (fortfarande utan sitt från ligg) och även där är hon väldigt signalsäker. Hon är duktig på att lyssna in och verkligen anstränga sig för att göra rätt, vilket självfallet underlättar enormt i träningen. Självfallet hann vi även med lek och återigen var hon duktigt på att leka trots mycket störning! Duttig tjeja!
Självklart hängde även Shelby med, trots vädret. Tanken var att bara gå ut och ha riktigt roligt med henne för att försöka ändra förväntningarna när det är dåligt väder. Hon är ju, som förmodligen framgick ovan, väldigt väderkänslig och kan inte alltid tänka sig att arbeta i dåligt väder. Så idag ville jag satsa på att ha riktigt roligt och väldigt kravlöst. Men när jag plockade ut henne var hon en helt annan hund och sket fullständigt i det dåliga vädret. Trots slasket som låg på backen kunde hon gladeligen erbjuda spontana sättanden (att lägga sig i slask är dock under hennes värdighet...). Hon genomförde ett snyggt (väldigt kort) fritt följ genom den värsta slasken jag kunde uppbringa, och hade ändå riktigt bra attityd. Visst märktes det att hon tappade lite i attityden när vi gick in i slasket, men hon gjorde det och hon höll position! Snacka om att överraska matte! Jag tränade även frikommandot en hel del och hon har blivit mycket duktigare på det nu. Förrut kunde hon tveka på mitten och titta frågande på mig - får jag verkligen ta den? Men idag var hon självsäker och stegade direkt fram och tog godisen eller leksaken. Självfallet lekte även jag och Shelby en hel del. Hon har blivit duktigare på att leka på slutet och det är som att hon har genomgått en personlighets förändring. Helt plötsligt är det som att hon alltid är glad och aldrig någonsin har en dålig dag. Jätteskönt självklart! Hon fick även springa en del (under kontroll - vilket inte alltid är lätt för henne) och hon fick hoppa upp på en hel del bord och liknande som stod översnöade där ute. Detta är verkligen roligt i hennes ögon och det kändes som om jag lyckades få ett jättebra avslut på dagen!
Ja, vad kan jag säga... Jag är helnöjd och fullkomligt överlycklig! Kunde inte begära mer på en och samma dag. Nu ska jag duscha för att sedan bege mig på tårtkalas! MUMS!
Vaknade i morse till ett riktigt busväder. Det snöade kraftigt ute och snön kom från höger till vänster i en enorm fart... dessutom var det 0 gradigt, vilket bara innebär en sak - SLASK! Såg hur min planering föll och förstod då att det kanske inte kommer att bli nån träning på klubben idag.
Shelby ville inte kliva upp, men kom i sakta mak när jag och Bella var påväg ut. På bron stannade hon och jag fick dra henne ut... =) När vi kom till miniskogen som vi har just utanför fick hon vara lös, för då brukar hon strunta lite i att det är dåligt väder och att hon blir blöt om tassarna. Men inte idag... När hon hade kissat stannade hon och tittade på mig med en bedjande blick som bara sa en enda sak - kan vi SNÄLLA gå in nu? När hon till sin förskräckelse såg att jag hade tänkt fortsätta promenaden stod hon kvar och bara tittade på oss när vi försvann. När jag slutligen försvann bakom ett hus kom hon sakta efter och såg väldigt sur och less ut. Vi tog oss i alla fall runt till slut och ingen var så glad som Shelby när vi närmade oss huset!
Tack och lov avtog det dåliga vädret litegrann och vid 12-tiden hade snön övergått i duggregn. Man får vara glad för det lilla. Visst tycker jag i och för sig att snö är bättre än regn, men inte när det regnar slask. Tog i alla fall mitt pick och pack och körde ut till ön. Väl där möttes jag av Olivia, Nimbus & Nova som även de hade kommit för att träna. Först att göra entré var Bella. Idag var det en stor utmaning för henne eftersom Nova, som hon älskar, också var där och tränade. Det är en ännu större störning för henne än vad andra, främmande, hundar är. Men hon skötte sig riktigt bra och var superduktig med att ta kontakt hela tiden. Hon var mer samlad idag och framstod inte alls lika flamsig.
Det var många tappra entusiaster på klubben idag, vilket innebar bra möjligheter att träna störning med Bella. Hon skötte sig riktigt bra och fick till och med ställa upp i ett hundmöte då det var några som behövde det. Det klarade hon alldeles utmärkt och passerade utan ett endaste ljud! Jag blir så otroligt glad, lycklig och stolt när hon klarar det. Endast vid några tillfällen (när det kom dit nya människor och hundar) gav hon till något skall, men det var absolut inget att klaga över. Hon klarade även att sitta still och TYST när vi satt och drack en kopp kaffe fast det gick hundar nära och var hundar som sprang i full fart på plan! Hon gör sådana framsteg som jag aldrig hade vågat drömma om! Även i morse när vi var ute mötte vi en kvinna med en schäfer. Jag hann inte riktigt med så Bella hann dra ut i kopplet, men sa, till min stora förvåning, inte ett ljud. Helt tyst! Självfallet kom skinkost tuben fram som belöning och då var schäfern så gott som glömd! Jag kan verkligen inte med ord beskriva min glädje idag!
Det blev som sagt mycket fokus på kontakten och inte så mycket fokus på annat. Å andra sidan är ju kontakten det som är absolut viktigast för att det andra överhuvudtaget ska fungera i störning. Men vi hann ändå med lite annan träning. Insättningar, både frivilliga och på kommando. Dessa skötte hon snyggt och hon har blivit riktigt signalsäker på det kommandot. Vi tränade även fjärren (fortfarande utan sitt från ligg) och även där är hon väldigt signalsäker. Hon är duktig på att lyssna in och verkligen anstränga sig för att göra rätt, vilket självfallet underlättar enormt i träningen. Självfallet hann vi även med lek och återigen var hon duktigt på att leka trots mycket störning! Duttig tjeja!
Självklart hängde även Shelby med, trots vädret. Tanken var att bara gå ut och ha riktigt roligt med henne för att försöka ändra förväntningarna när det är dåligt väder. Hon är ju, som förmodligen framgick ovan, väldigt väderkänslig och kan inte alltid tänka sig att arbeta i dåligt väder. Så idag ville jag satsa på att ha riktigt roligt och väldigt kravlöst. Men när jag plockade ut henne var hon en helt annan hund och sket fullständigt i det dåliga vädret. Trots slasket som låg på backen kunde hon gladeligen erbjuda spontana sättanden (att lägga sig i slask är dock under hennes värdighet...). Hon genomförde ett snyggt (väldigt kort) fritt följ genom den värsta slasken jag kunde uppbringa, och hade ändå riktigt bra attityd. Visst märktes det att hon tappade lite i attityden när vi gick in i slasket, men hon gjorde det och hon höll position! Snacka om att överraska matte! Jag tränade även frikommandot en hel del och hon har blivit mycket duktigare på det nu. Förrut kunde hon tveka på mitten och titta frågande på mig - får jag verkligen ta den? Men idag var hon självsäker och stegade direkt fram och tog godisen eller leksaken. Självfallet lekte även jag och Shelby en hel del. Hon har blivit duktigare på att leka på slutet och det är som att hon har genomgått en personlighets förändring. Helt plötsligt är det som att hon alltid är glad och aldrig någonsin har en dålig dag. Jätteskönt självklart! Hon fick även springa en del (under kontroll - vilket inte alltid är lätt för henne) och hon fick hoppa upp på en hel del bord och liknande som stod översnöade där ute. Detta är verkligen roligt i hennes ögon och det kändes som om jag lyckades få ett jättebra avslut på dagen!
Ja, vad kan jag säga... Jag är helnöjd och fullkomligt överlycklig! Kunde inte begära mer på en och samma dag. Nu ska jag duscha för att sedan bege mig på tårtkalas! MUMS!
Skogspromenad och träning på klubben
Påbörjade dagen med en långpromenad. Vi utgick från hundspåret på Nydala, och idag gällde det att ha bra kondis, bra skor och tålamod för att ta sig fram. Det var inte direkt upptrampat och färdigt tills vi kom =). Trots töväder och blöta skor var det en helt underbar promenad. Vi fortsatte ut vid Nydalasjön där det var relativt lugnt och hundarna kunde fortsätta vara lösa båda två. Det är så skönt nu när det funkar alldeles utmärkt att ha dem lösa tillsammans utan att Shelby försöker mangla ner Bella ständigt och jämnt. De kommer båda två som skott på inkallningarna och söker ständigt upp mig båda två. När vi kom ut på vägen vid sjön mötte vi några promenerande själar och Bella skötte sig alldeles utmärkt. Hon har en tendens att larma rejält när det kommer folk så där sporadiskt och då slår även hörselgångarna igen... Men inte idag. Idag vände hon och tittade på mig när det kom människor emot oss och när jag berömde henne kom hon raka vägen in för att sedan gå lös förbi vid min sida! Hon är såå duktig! Shelby hon har för vana att aldrig någonsin gå fram till någon levande själ och därför är det så lätt att fokusera på Bella och sedan belöna Shelby när hon har passerat. Kort sagt, en alldeles utmärkt promenad med strålande resultat!
Efter att ha varit i skolan packade jag väskan och drog ut till klubben med båda hundarna. Väl där träffade jag Marlene och hennes två hundar. Det är alltid skönare att träna med någon annan, även om man kanske inte ständigt är upp i varandra. Tack så jättemycket för sällskapet Marlene, Fokuz & Nellie!
Jag var lite nervös över hur Bella skulle klara av att fokusera ute på ön, då det var ett bra tag sedan jag var där. Jag har varit alldeles för dålig på att åka iväg och träna med den typen av störning, då jag, bekvämt nog, har en alldeles utmärkt plan på baksidan... Men återigen överraskar Bella och hon var jätteduktig! Vi tränade mycket kontakt och att kunna titta men inte skälla. Från början var hon väldigt flamsig och hade verkligen energi till tusen. Men hon erbjöd trots det ständigt kontakt och hon hade inga som helst problem att utföra beteenden varken frivilligt eller på kommando. Kändes som en väldigt bra taktik att inte jobba med något annat än kontakten i början, för då fick hon lite tid på sig att känna sig bekväm i situation och dessutom tid att varva ner. Väl nervaravad var hon fokuserad och intensiv, men kunde till och från vara lite slarvig i utförandena. Men just nu är jag bara väldigt bra att hon var så avslappnad och trygg i situationen och att hon faktiskt kunde jobba tillsammans med mig trots att det dök upp nya människor och hundar under tiden vi var där.
Utöver kontakten och följsamheten tränade vi fjärren (allt utom sitt från ligg), och det funkade kanonfint! Signalkontrollen börjar infinna sig vad gäller ställandet och hon har riktigt bra attityd i fjärren, snabb, allert och noggrann. Vi tränade kontakt i utgångsposition med störning och även det gick alldeles strålande, om än Fokuz med matte var väldigt intressant när det tränade en bit ifrån. Men hon höll position och höll bra kontakt med mig trots att hon släppte ibland för att titta på dem. Vi kampade en del och hon har verkligen kamplust den lilla damen! Hon leker och leker trots annan störning och släpper verkligen aldrig förrän hon får sitt "tack". Det spelar ingen roll om jag håller fram godis, stoppar det framför nosen eller liknande, hon kampar vidare utan problem. Hon är dessutom väldigt mån om att alltid komma in med leksaken. Tror att det har mycket att göra med att jag ofta belönar henne genom att kampa när hon kommer in, och hon anser att det är roligare att kampa med matte än att springa runt med den själv.
Även Shelby fick komma ut 2 omgångar. Hon var på ett strålande humör och var verkligen träningsvillig. Det märkte jag även igår när jag tränade innan deltagarna kom till kursen, då hon fullkomligen lyste när hon såg konerna till rutan och ville direkt springa in i rutan! Idag tränade vi att hålla position i vändningar på stället, och hon har blivit mycket bättre på att jobba med bakbenen. Fortfarande är hon stelare i bakvagnen än vad Bella är, men hon håller på att hitta sin teknik. Hon hade grymt bra attityd idag och var väldigt glad och positiv. Apporteringen gick både bra och dålig. Framförallt gick det bra när vi var själva. Hon blev väldigt ofokuserad sedan när Marlene kom, varför vet jag inte för det gällde nämligen bara apporteringen. Det positiva var att hon med glädje sprang ut och hämtade den och direkt kom in med den. Det negativa var att hon inte håller den tillräckligt bra och jag tror att vi måste backa. Vet inte varför hon har fått för sig att hon bara ska lägga den i munnen och inte greppa på ett bra sätt... Jag har dock slarvat en del med grunderna i hennes apportering och det får jag tillbaka nu... Jag fattar inte varför jag gjorde det och det var inte direkt medvetet från min sida. Men nu får det helt enkelt bli andra tag med apporteringen. Vi tränade lite fritt följ med bra resultat. Hon höll fokus och hade en bra attityd, både i långsam och vanlig marsch.
Ja, nu har jag verkligen fått mersmak på att åka till ön och träna fler gånger. Ska dit imorgon vid 13 och jag hoppas att det funkar superbra även då, men det får vi se imorgon...
Målfokuserad träning
Vintern har nu kommit till Umeå och även om det inte är speciellt kallt ute sker största delen av träningen numera inomhus. Dock jobbar jag fortfarande väldigt mycket med grundfärdigheterna med Bella och det går ju att träna väldigt bra även inomhus. Dessutom vet jag att hon är väldigt duktig på att fokusera och arbeta även ute, så lite vila från utomhus träning skadar nog inte. Det blir ju ändå en del träning ute varje dag, bara inte strukturerade och planerade träningspass.
Veckans mål med Bella är att:
Vad gäller första punkten har vi redan nått riktigt bra resultat och fjärren börjar se riktigt bra ut. Hon låser fast bakbenen och svarar direkt på kommando. Inte omöjligt att nästa veckas mål blir att öka avståndet. Något som slog mig häromdagen var att hon har lite blandade varianter när hon lägger sig från ställande. Vissa gånger slår hon ner rumpan först, för att nästa gång slänga i armbågarna först. Därför jobbar nu med att enbart belöna armbågarna först och släcka ut den andra varianten av läggandet. Det har även det fungerat jättebra och hon har gjort stora framsteg. Dock faller hon ibland tillbaka till "rump-varianten" så än så länge behöver det tränas regelbundet.
Sitt-upp-träningen har påbörjats. Metoden är, precis som i ställande från sitt och ligg, att börja belöna liggande för att sedan ge frikommando upp till sittande position. På så vis får jag riktigt snygga och alerta upp-sitt. (Hon har blivit enormt duktig på frisignalen och numera rör hon sig alltid ur position och söker direkt kontakt med mig! Duttig kicka! Dock borde jag nog träna det mer i mängder av olika situationer.) Tanken är sedan att inte belöna läggandet, utan vänta ut sättandet från ligg och belöna där. Detta har funkat superbra på ställandet från både sitt och ligg och därför har jag stora förhoppningar även här!
Igår inhandlade jag en tub med skinkost som är tänkt till Bellas hundmöten. Vi provade det för första gången idag med strålande resultat! Bakom oss slöt helt plötsligt en kvinna med hund upp och Bella upptäckte den direkt. Innan hon hann börja skälla (gäller att jobba väldigt snabbt) förde jag tuben till hennes nos och hon följde direkt med! Inte en endaste gång försökte hon titta bakåt och det fanns inte tillstymmelse till skall. Dock har vi inte mött någon hund framifrån ännu, så det blir spännande å se vilket resultat som det blir då.
Vad gäller Shelby så har jag av någon anledning fastnat... Det är som att jag har kommit av mig och jag har väldigt svårt för att sätta upp tydliga mål. När jag ser Bella jobba så ser jag väldigt mycket som Shelby saknar. Bella har utvecklats till att bli mycket klickerklok och hon är superduktig på att erbjuda beteenden. Shelby däremot har väldigt lätt för att fastna i det beteende som gav utdelning första gången. Därför är det övergripande målet att klicka för allt i världen för att förhoppningsvis på så vis öka hennes självförtroende i träningssituationer. Igår påbörjade jag projektet Shelby = klickerklok, och belönade därför alla möjliga saker. När hon lyfte en tass, vred på huvudet, viftade på svansen, förflyttade sig (i vilken riktning som helst), vid kontakt (både med mig och Bella)... ja, och så vidare. Det är verkligen en enormt skillnad i att ha en hund som är klickertränad sedan 8 veckor och en hund som är det vid dryga året. Jag tror att jag själv är den största anledningen till att det har gått så sakta framåt för Shelby att bli klickerklok. Eftersom jag valde att göra lydnadsdebut i våras har mycket energi lagts på det, och det är ju beteenden som hon redan kan och därav utför på kommando. Jag har helt enkelt inte tränat tillräckligt mycket på frivilliga beteenden. Så framöver kommer mycket av specifika lydnadsmoment ligga på hyllan och jag kommer endast att fokusera på att få Shelby klickerklok!
* * * * *
* UPPDATERING *
Var ute med hundarna nu på kvällen med skinkosttuben i högsta hugg. I normala fall brukar jag inte aktivt söka upp andra hundar då det brukar leda till utfall från Bellas del... Men ikväll la jag om strategin och försökte verkligen gå där det ofta brukar vara hundar. Mycket riktigt så träffade vi först på ett gäng hundar som stod med sina mattar snett framför oss. Tuben plockades fram med stor succé! Bella kunde inte bry sig mindre om gänget med hundar utan var fullt fokuserad på att slicka i sig skinkost. Väl förbi dessa hundar fortsatte vi och snabbt dök en ny hund upp som vi var påväg att möta rakt framifrån. Tuben åkte återigen fram och Bella gick som ett ljus! En snabb blick på den andra hunden och sedan snabbt tillbaka till att äta skinkost! Jag är så glad och lycklig att jag nästan spricker! Nu är det hundmöten som ska tränas dagligen framöver.
Shelby och bellas hemsida
Veckans mål med Bella är att:
- träna signalkontroll på stå från sitt och ligg
- bakåt-läggande från stå
- sitt från ligg
Vad gäller första punkten har vi redan nått riktigt bra resultat och fjärren börjar se riktigt bra ut. Hon låser fast bakbenen och svarar direkt på kommando. Inte omöjligt att nästa veckas mål blir att öka avståndet. Något som slog mig häromdagen var att hon har lite blandade varianter när hon lägger sig från ställande. Vissa gånger slår hon ner rumpan först, för att nästa gång slänga i armbågarna först. Därför jobbar nu med att enbart belöna armbågarna först och släcka ut den andra varianten av läggandet. Det har även det fungerat jättebra och hon har gjort stora framsteg. Dock faller hon ibland tillbaka till "rump-varianten" så än så länge behöver det tränas regelbundet.
Sitt-upp-träningen har påbörjats. Metoden är, precis som i ställande från sitt och ligg, att börja belöna liggande för att sedan ge frikommando upp till sittande position. På så vis får jag riktigt snygga och alerta upp-sitt. (Hon har blivit enormt duktig på frisignalen och numera rör hon sig alltid ur position och söker direkt kontakt med mig! Duttig kicka! Dock borde jag nog träna det mer i mängder av olika situationer.) Tanken är sedan att inte belöna läggandet, utan vänta ut sättandet från ligg och belöna där. Detta har funkat superbra på ställandet från både sitt och ligg och därför har jag stora förhoppningar även här!
Igår inhandlade jag en tub med skinkost som är tänkt till Bellas hundmöten. Vi provade det för första gången idag med strålande resultat! Bakom oss slöt helt plötsligt en kvinna med hund upp och Bella upptäckte den direkt. Innan hon hann börja skälla (gäller att jobba väldigt snabbt) förde jag tuben till hennes nos och hon följde direkt med! Inte en endaste gång försökte hon titta bakåt och det fanns inte tillstymmelse till skall. Dock har vi inte mött någon hund framifrån ännu, så det blir spännande å se vilket resultat som det blir då.
Vad gäller Shelby så har jag av någon anledning fastnat... Det är som att jag har kommit av mig och jag har väldigt svårt för att sätta upp tydliga mål. När jag ser Bella jobba så ser jag väldigt mycket som Shelby saknar. Bella har utvecklats till att bli mycket klickerklok och hon är superduktig på att erbjuda beteenden. Shelby däremot har väldigt lätt för att fastna i det beteende som gav utdelning första gången. Därför är det övergripande målet att klicka för allt i världen för att förhoppningsvis på så vis öka hennes självförtroende i träningssituationer. Igår påbörjade jag projektet Shelby = klickerklok, och belönade därför alla möjliga saker. När hon lyfte en tass, vred på huvudet, viftade på svansen, förflyttade sig (i vilken riktning som helst), vid kontakt (både med mig och Bella)... ja, och så vidare. Det är verkligen en enormt skillnad i att ha en hund som är klickertränad sedan 8 veckor och en hund som är det vid dryga året. Jag tror att jag själv är den största anledningen till att det har gått så sakta framåt för Shelby att bli klickerklok. Eftersom jag valde att göra lydnadsdebut i våras har mycket energi lagts på det, och det är ju beteenden som hon redan kan och därav utför på kommando. Jag har helt enkelt inte tränat tillräckligt mycket på frivilliga beteenden. Så framöver kommer mycket av specifika lydnadsmoment ligga på hyllan och jag kommer endast att fokusera på att få Shelby klickerklok!
* * * * *
* UPPDATERING *
Var ute med hundarna nu på kvällen med skinkosttuben i högsta hugg. I normala fall brukar jag inte aktivt söka upp andra hundar då det brukar leda till utfall från Bellas del... Men ikväll la jag om strategin och försökte verkligen gå där det ofta brukar vara hundar. Mycket riktigt så träffade vi först på ett gäng hundar som stod med sina mattar snett framför oss. Tuben plockades fram med stor succé! Bella kunde inte bry sig mindre om gänget med hundar utan var fullt fokuserad på att slicka i sig skinkost. Väl förbi dessa hundar fortsatte vi och snabbt dök en ny hund upp som vi var påväg att möta rakt framifrån. Tuben åkte återigen fram och Bella gick som ett ljus! En snabb blick på den andra hunden och sedan snabbt tillbaka till att äta skinkost! Jag är så glad och lycklig att jag nästan spricker! Nu är det hundmöten som ska tränas dagligen framöver.
Shelby och bellas hemsida
2008 - med nya mål i sikte
Ja, då var 2007 till ända och in kommer ett alldeles nytt och oförutsägbart år. Aldrig förr, vad jag kan minnas iaf, har det nya året innehållit så många frågetecken som 2008. Kommer jag att trivas i Stockholm? Vad kommer jag att jobba med? Kommer jag verkligen att klara mig utan alla mina fantastiska vänner här? (ok, det är ju inte så att jag förlorar dem, men...) Ja, frågorna är många, och jag skulle kunna blogga i all evighet om alla mina oroligheter inför denna flytt. Men förhoppningsvis bär detta året med sig massor med underbara händelser, precis som år 2007 gjorde.
Vad hände då 2007?
Mål med Shelby 2008:
Mina egna mål för 2008:
Samtidigt som jag känner stor ovisshet och oro inför det nya året känner jag även spänning och nyfikenhet för vad som komma skall. Jag hoppas att detta år kommer att bli underbart och främst hoppas jag att mina genomslag i hundträningen ska komma under 2008. På sista tiden har jag känt att ett genomslag i min träning har varit på väg och jag har en känsla av att jag kommer att utvecklas enormt mycket under det kommande året. Konstigt, men denna känsla är verkligen jättestark!
Vi, Karro, Shelby & Bella, önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År och vi hoppas att ni tar er tid att reflektera och analysera det gamla året och även sätta nya mål och visioner för det nya. Massor med kramar till alla som har stöttat mig under årets gång och som verkligen har varit bidragande till den utveckling som har skett hos mig! Ni vet vilka ni är!
Vad hände då 2007?
- Jag och Shelby debuterade i lydnadsklass 1 med 186,5 poäng! (Inte illa för att vara en greyhound)
- Jag och Shelby tog LP1 på endast 3 försök! (Är ytterst nöjd med detta!)
- Jag och husse gifte oss 070707! (Känns fortfarande helt overkligt, men självklart underbart)
- Bella föddes den 26 maj - Molargårdens Bell
- Den 28 juli flyttade denna lilla klump hem till oss och vardagen blev aldrig mer detsamma! (Positivt annorlunda alltså =))
- Jag påbörjade min instruktörsutbildning i Stockholm!
Mål med Shelby 2008:
- Debutera i lydnadsklass 2 och ta ett förstapris.
- Spåra mer regelbundet - minst 2 gånger i veckan
- Fortsätta utveckla den glädje som hon har fått vid träning av cirkuskonster
- Utveckla söket - vill gärna träna mer regelbundet, men mycket beror ju på hur mitt "nya" liv i Stockholm kommer att se ut. Lägger därför in en reservation på detta mål. =)
- Befästa spåret - spåra regelbundet även med Bella. Målet är att hon ska klara appellspåret även om vi nödvändigtvis inte behöver tävla under det kommande året.
- Träna lydnadsklass 1 momenten klart - ev. tävlingsdebut
- Träna möten med andra hundar - målet är att Bella ska kunna gå förbi mötande hundar och ändå känna sig så trygg att hon inte behöver göra utfall.
- Tandvisning med främmande människor (visst, det ingår ju i lk1, men för att inte glömma får det bli en egen punkt).
- Lära henne stå på "händer"
Mina egna mål för 2008:
- Bli duktigare på att sätta tydliga kriterier - och sedan hålla mig till dem!
- Bli bättre på att lita på min egen förmåga.
Samtidigt som jag känner stor ovisshet och oro inför det nya året känner jag även spänning och nyfikenhet för vad som komma skall. Jag hoppas att detta år kommer att bli underbart och främst hoppas jag att mina genomslag i hundträningen ska komma under 2008. På sista tiden har jag känt att ett genomslag i min träning har varit på väg och jag har en känsla av att jag kommer att utvecklas enormt mycket under det kommande året. Konstigt, men denna känsla är verkligen jättestark!
Vi, Karro, Shelby & Bella, önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År och vi hoppas att ni tar er tid att reflektera och analysera det gamla året och även sätta nya mål och visioner för det nya. Massor med kramar till alla som har stöttat mig under årets gång och som verkligen har varit bidragande till den utveckling som har skett hos mig! Ni vet vilka ni är!
