Shelby & Bella

Efter en vecka med dålig motivation, till största del träningsuppehåll och en känsla av att snart bli sjuk ska det bli riktigt kul att få gå kurs i helgen. För helgen som jag har väntat på länge nu är äntligen här... Jag ska äntligen få gå kurs för Fanny Gott & Thomas Stokke! Tyvärr fick Helena, som också skulle gå, förhinder och jag får åka själv. Men jag är ganska säker på att jag inte kommer att bli besviken. Jag lovar att jag ska rapportera så mycket jag orkar om helgens nya insikter (som jag är säker på att jag kommer att få).

Annars har det inte hänt mycket på sista tiden. Jag har varit väldigt lat, har inte tränat specielt mycket utan har istället spenderat en hel del tid med att ha dåligt samvete över min lathet. Men förhoppningsvis ska det bli ändring nu. Jag börjar må bättre och kanske blir jag inte sjuk... Både Bella och Shelby löper, vilket gör att skogspromenaderna mer har blivit koppelpromenader, något som inte är varken min eller deras favorit. Bella har löpt klart vilken dag som helst, medan Shelby vilken dag som helst går in i höglöpet. På Bella märks det inte alls att hon löper. Hon är samma glada, entusiastiska tjej med samma framåtanda som vanligt. Shelby har lite humörsvängar, men jag tycker ändå att hon är väldigt glad trots löpet. Hoppas bara att det håller i sig och att hon inte går ner sig under skendräktigheten. Men jag tycker mig ändå se stor skillnad i hennes humör sedan lilla Bella flyttade in. Till det bättre!

Nu ska middag intas och jag ska packa i ordning allt inför morgondagen. Ha det gott allihopa!

Det är inte alltid jag inser hur lyckligt lottad jag faktiskt är. Men idag slog det mig verkligen. Mina tjejer är finast i världen!!!







Inte för att det har hänt något speciellt idag, men jag blir verkligen såååå glad av dem. Hur jag skulle klara mig utan dem vill jag inte ens veta och om en endaste önskning i mitt liv skulle gå i uppfyllelse skulle den önskningen vara att de alltid skulle finnas vid min sida!

De gör mig glad när jag är ledsen.
De håller mig sällskap när jag är sjuk.
De får mig att leka fast jag enligt många har passerat åldern för lek.
De får mig att ständigt utvecklas.
De har försett mig med ett enormt tålamod.
De är alltid glada när vi ses.
De ger sååå otroligt mycket och kräver faktiskt inte mycket tillbaka.
De är mina hundar och jag älskar dem fantastiskt mycket!

Det finns inte ord för hur mycket tjejerna betyder för mig, men jag uppmanar er alla att faktiskt stanna upp ibland och bara titta på dem och komma ihåg hur otroligt mycket de betyder.

Är tillbaka i Stockholmsområdet efter en tur till Nora och Göranstorp. Vi åkte upp igår kväll och sov över för att slippa kliva upp tidigt idag och med facit i hand så var det väldigt skönt.

Dagen har vi spenderat till häst, närmare bestämt Islandshäst. Det var med skräckblandad förtjusning som jag återigen satte mig på hästryggen då jag blev ganska ordentligt skadad för flera år sedan. Jag har förvisso ridit sedan dess, men det har aldrig känts riktigt avslappnad. Men idag vände det! Eva som driver Göranstorp var väldigt duktig och fick i uppdrag att utse en häst som jag kunde känna mig trygg med men som ändå var pigg och hade driv i sig. För även om jag har blivit lite reserverad vid ridning så är det hemskt att rida en häst som är passiv och tråkig. Eva lyckades utmärkt med uppdraget och hon checkade ständigt av hur det kändes för mig. Hästen jag fick rida har ett namn som jag inte kommer ihåg, men till vardags går han under namnet "Roffe". Roffe är då islänning och 15 år gammal.


"MIn" häst efter ridturen. Lite trött och hungrig.

Turen varade i tre timmar och innehöll allt från skritt i skogen till tölt och galopp på mindre vägar. Sammanlagt red vi ungefär 2 mil. Det var verkligen underbart! Även om jag tidigare har ridit en del har jag aldrig tidigare ridit Islandshästar, så att tölta var en ny erfarenhet för mig. Och vilken erfarenhet! Helt fantastiska hästar och tölten var verkligen skönt. Jag har aldrig gillat travet eftersom man verkligen måste jobba hela tiden för att det ska bli skönt, men med töltet flöt man liksom fram... Galoppet är nog ändå favoriten då det ger en härlig adrenalinkick.

Visst fick jag mersmak och jag kommer helt klart att rida islänning igen!


Jag ser till så att hästen blir ren och fin...


...för att sedan rulla sig. Antar att "fin" är ett ord som kan definieras olika... =)

Bästa nyheten från gårdagen är ju helt klart att Sigrid fick tillbaka sin Aika! Jag var precis på väg ut för att leta då Göran berättade att han läst att hon var hemma igen. Snacka om goda nyheter!

Ytterligare en vecka har gått och det känns som om veckorna bara springer iväg och jag inte hinner med. Men skönt är det i alla fall med helg! Jag känner mig som om jag håller på att bli sjuk... har frossa från och till, är trött och allmänt slö... Men jag har inte tid att känna så! Imorgon ska jag ut på en dagstur på Islandshästar och då är det bara att bita ihop. Det ska bli jätte kul och det var väldigt länge sedan jag red. Dock sitter lite av min rädsla kvar efter en ridolycka jag var med om för flera år sedan. Men förhoppningsvis får jag en lugn och trygg häst. Ska försöka fota en del så att ni får beskåda underverken =)

Ha en skön helg allihopa!

Bild lånad från Sigrids hemsida.

Sigrid skriver:

Aika försvann idag kl 18:45 i närheten av Postterminalen i Tomteboda, Solna, på gränsen till Stockholm. Vi var ute och gick när vi fick två lösa schäfrar på oss. Aika lyckades slita sig lös ur halsbandet och flydde i riktning mot Essingeleden/stan med hundarna efter sig. Schäfrarna kom tillbaks efter en stund men Aika har inte synts till sedan dess.

Snälla, har ni sett/hört något, kontakta mig på 08-345448 / 070-9642403

alternativt Björn 070-3249517

Sprid vidare

Aika är av rasen Australian Kelpie. Gå gärna in på länken till Sigrids hemsida för mer information.

Hoppas, hoppas, hoppas att Aika snart kommer hem!

 

Igår träffades alla "Molargårdare" för årets kennelträff. Träffen ägde rum på Hölö/Mörkö BK strax söder om Södertälje. Vi var ganska många där och Bella fick träffa både mamma, pappa, systrar och halvsyskon. Vi hade lite olika tävlingar, där även icke-molargårdare fick medverka. Inte helt otippat tog Shelby hem segern för icke-molargårdare när det var dags för race-tävlingen - snabbast på 75 meter.  Hon hade liksom ett medfött övertag... =) Bella kom tvåa i aussisarnas race. Etta blev syster Blåna. Grattis till er! Vi vann även trekampen tack vare jättebra tävlingskompisar!

Här kommer bilder från gårdagen. Orkar inte mer än så idag... är lite trött.


Uppfödare Monica drar dagens punkter


Vackraste mamma Blenda - Ki-Ro-Ma's Amber Wil's Pride


Mamma Blenda


Syster Blåna - Molargårdens Blåna


Syster igen


Bella i apportrutan. Mycket var intressant att lukta på, men inte att bära på...


Molargårdens Axel (halvbror) var desto duktigare i rutan och vann tävlingen! Grattis till er!


Axel blir lite ledsen när han inte får plocka saker i rutan längre...


Syster Blåna - igen. Visst är hon vacker?


Halvsyster Molargårdens Asta vill också in i apportrutan.


Trekampen


Åsa och Axel jobbar bra ihop



Vackraste halvbrorsan Axel. Bella fattade snabbt tycke för denna roliga halvbror


Syster Molargårdens Bizzi


Asta njuter av uppmärksamheten


Eehh... Bella spexar... eller nåt...


Bella testar lite agility


Duktiga Bella på platsliggning


Systrarna - fr.v. Bella, Blåna & Bizzi


Tack till uppfödare Monica och hennes mamma Anne för det fina arrangemanget!

... eller ganska tidigt i alla fall. Vaknade vi 7 för att sedan kliva upp 8. Tog med mig ryggsäcken full med hundleksaker och träningstillbehör och tog med mig Bella ut medan husse och Shelby låg kvar och sussade tungt. Här i huset är det Bella och matte som är morgonpigga medan varken Shelby eller husse ens vill tänka på att kliva upp förrän någongång efter 10-11-tiden...

Bella var på ett strålande humör (som alltid) och verkade njuta av att få ha matte för sig själv en stund. Vi gick och strosade lite en stund och efter ett tag stannade vi för lite träning. Bella är verkligen superrolig att träna nu! Hon är engagerad och har en attityd som många människor skulle få jobba länge för att få. Till råga på det så är hon extremt lättbelönad, något som självklart underlättar ofantligt i träning. Hon är helt enkelt en riktigt pärla att jobba med! Vi tränade lite apportering, ställande under baklängesmarsch, läggande under marsch (framlänges), platsliggning och en eller annan inkallning. Främst fokuserade vi på ställandet och platsliggningen. Ställande börjar bli riktigt bra och hon börjar få rätt bra "stuns" i stoppet. Nu gäller det bara att få ordning på signalkontrollen, men jag tror att det kommer att gå rätt bra. Jag måste dock tänka på att hela tiden hålla hennes lyhördhet uppe för att hon inte ska chansa på vilket kommando som kommer. Annars gillar hon verkligen att chansa istället för att faktiskt lyssna... Passade på att lägga henne plats när det gick förbi lite folk och hon låg fint och stadigt med hakan i backen. Hon har helt klart köpt budskapet om "hakan i backen - så kommer matte tillbaka". Nu har vi börjat jobba med att förlänga tiden som hon ligger och det ser ut att gå riktigt bra!

Efter Bella träningspass gick vi tillbaka hem. Då vaknade Shelby till liv och jag lämnade av Bella och tog med mig Shelby ut. Hon verkligen älskar att få ha matte för sig själv en stund. Hon studsade av glädje och behöll den glädjen genom hela promenaden. Vi lekte en hel del, körde lite slalom och åttor mellan mina ben och Shelby tyckte att det var superkul!

Efter intagen frukost tog vi med mig min cykel och tog en promenad till cykelaffären där vi lämnade in den för service. När vi gick hemåt började det regna och der verkar hålla i sig. Passade på att måla lite utemöbler (målade inne...) när vädret ändå var kasst. Lyckades även måla mina strumpor litegrann... men det hör väl till!?

Imorgon ska vi till Hölö/Mörkö på Kennelträff. Ska verkligen bli superkul att träffa alla. Hoppas bara att det inte regnar...

Inga bilder idag, men imorgon ska jag nog lyckas lägga upp några från Kennelträffen.

Idag efter jobbet och intagen lunch begav vi oss till Stavsnäs. Jag längtade verkligen dit ut och jag tror att hundarna också gjorde det. Vädret var underbart och vi spenderade hela dagen utomhus. Tränade, promenerade, hundarna badade, lekte, jag tog en kopp kaffe och bara njöt. Dagen var verkligen underbar!

Träningen var roligare än på länge. Vi lekte massor och skratten var ständigt närvarande. Det var verkligen jättekul! Shelby och jag lekte mycket och tränade mest på att släppa/gripa på kommando och jag tycker mig se ett växande intresse för lek tillsammans med mig. Vi ska verkligen jobba vidare på detta och jag tror att vi kan få ganska bra resultat. Mest för skojs skull började vi även träna slalom. Tror att inlärningentekniken brukar kallas för 2x2, men jag är långt ifrån säker. Jag vet på tok för lite om agility för att uttala mig om detta. Men, jag börjar verkligen känna suget att lära mig mer!



Bella var verkligen superrolig att träna idag, även om var lite väl het. Men jag tar hellre en het hund än en hund som inte känner träningssuget. Hon fattade snabbt hur jag ville ha det och hon gjorde det med enorm fart och beslutsamhet. Det funkar faktiskt ganska bra att först låta henne se hur Shelby gör för att sedan låta henne testa själv. Hon är faktiskt inte helt dum när det gäller modell-inlärning. Vi fick väldigt många lyckade repetitioner och jag förstod att när hon väl gör fel så kommer det nog att ta ett tag innan hon hittar rätt igen. Det brukar nämligen vara så med den här damen. Men att det skulle bli som det blev hade jag inte någon aning om. När vi hade flyttat oss lite mer rakt bakom pinnarna började hon springa både från vänster sida och igenom och dels runt bägge pinnarna... Precis som väntat. Men sedan får man igen för att man har en hund som är kreativ och erbjuder beteenden. Först försöket hon backa upp mot pinnarna för att stå på händer, något som brukar hända lite då och då. Men sedan försöker hon hoppa ÖVER pinnarna, som var pinnar från ett sånt där stort plockepinn... Inte så bra! Tack och lov gick det bra och hon blev inte skadad, men jag blev lite rädd och tvingades backa lite för att hon skulle göra rätt. Jag ville verkligen testa hur hon hanterar det när det blir fel och efter idag kan jag väl konstatera att hon i alla fall fortsätter försöka =)

Vi tränade även på platsliggningen och hon fick ligga plats ganska ofta medan jag plockade i ordning lite grejer. När hon la hakan i backen fick hon frisignal och komma och träna. Självklart var jag även noga med att värdeladda platsen, men samtidigt vill jag att hon ska se platsen som något som leder till ofantligt roliga saker. Hennes starka sida är faktiskt att vänta på det hon verkligen vill ha, så jag tror att det kan vara en bra strategi.

Vi fick även ihop en del repetitioner av ställande under baklängesmarsch. Vi jobbar fortfarande med signalkontrollen och ibland funkar det utmärkt bra och andra dagar är det som om hon aldrig tidigare har hört ett kommando. Jag måste verkligen komma på något bra sätt att få henne att förstå vikten av att lyssna till mina ord... Jag ska fundera över det, så återkommer jag med besked senare. Om någon vänlig själ därute har några bra tips så får ni gärna dela med er. Vi körde även hoppet och det funkar som vanligt jättebra. Hon har blivit väldigt mycket duktigare på att vänta på kommando och inte ta saken i egna händer. Hon hoppar ut från min sidan 5-7 meter från hindret. Hon hoppar även bra i vinkel och emot mig. Nu ska vi snart börja lägga på sättandet så kommer det att bli jättefint!

Här kommer lite bilder från dagen

Återigen måndag och ny vecka. Torö visade sig från sin fina sida under helgen och vi hann med både kräftor, poolbadning och båttur. Riktigt trevligt! Tjejerna skötte sig riktigt bra och var med större delen av tiden. Tyvärr hade Bella börjat löpa, så det blev inget pool-bad för hennes del... Förutom då hon råkade backa ner i poolen av misstag... =)

Idag var jag så laddad för en helt vanlig skogspromenad med fika och hela kittet. Sagt och gjort satte jag på kaffebryggaren, tog fram termos och bullar och packade väskan. Jag och tjejerna begav oss till Erstaviken via Slumnäs udde (vackert namn, visst!?). Vädret medförde lite härliga höstkänslor och energin bara sprudlade. Vi passade på att både fika, leka och träna lite bland träd och mossa. Det var verkligen helt fantastiskt, men självklart saknar jag Sandra otroligt mycket just nu! Det har ju alltid varit hon och jag som har packat väskan och tillsammans gett oss ut i skogen. Sandra... jag saknar dig!!!! Nu är det i och för sig inte speciellt länge kvar tills jag får beskåda min hemstad igen och då ska jag passa på att fika med Sandra i skogen flera gånger =)

Pratade med Olivia i telefonen igår. Hon hade varit på kurs med Eva Bodfäldt. Det blev ett långt samtal och jag kände verkligen hur jag fick massor av inspiration av att bara höra vad de hade gjort under helgen. Tack för att du delade med dig Olivia! Nu längtar jag oerhört till kursen för Fanny Gott! Hoppas att den har en massa smaskigt att erbjuda!

Bjuder på lite bilder från dagen.


Sötaste lilla Shelby


Systrarna bus


Livsnödvändig packning på skogspromenad


Vi har samma intressen vi två...


Bella massakerar en pinne. Allt i sin ordning


Hon ser nästan ut som en häst...


Hmmm, om vi drar här så verkar hela berget flytta på sig...


Det är svårt att inte älska denna hund....


... för hon är vacker som en dag!


På gården hemma plockade jag lite plommon


Väl hemma passade Bella på att mysa med elefanten