Shelby & Bella

Idag valde jag att trotsa det dåliga vädret som aldrig verkar vilja dra vidare från Stockholmsområdet. Det har varit dåligt väder och regnat hela veckan, så nu börjar jag bli lite less! Igår kände jag mig inte alls fit for fight, men idag kändes det iaf lite bättre och orken kändes lite stadigare. Under gårdagen var jag och soffan bästa vänner, något som faktiskt inte händer allt för ofta på dagarna... Men känner man sig hängig så gör man.

Men idag kände jag att det var dags att styra upp nåt, så det blev lite träning av. Började med lite inomhus träning med Bella där vi fokuserade på kroppskontroll. Bella kan nu sitta vackert väldigt stadigt och hon sitter oftast tills klicket kommer. Dock tappar hon ibland balansen, men de gångerna blir färre och färre. Hon lyssnar på kommando om hon är i sittande position när jag ger kommandot och ibland när hon är stående, men det är väldigt oregelbundet. Dock har vi absolut inte signalkontroll på beteendet, för hon erbjuder det ständigt och jämt i massor av olika situationer... men det är kul å se henne sitta och balansera på baken =). Sedan tränade vi på att placera alla fyra tassar i en låda och där har vi börjat göra framsteg. Vi har bara tränat detta några få pass, men jag tycker ändå att resultatet är bra. Hon sätter nu direkt alla fyra tassar i en sån där blå stapellåda från IKEA. Dock kan hon tappa bort sig efter några repetitioner, då hon istället kliver i lådan med framtassarna och när hon sedan ska sätta i baktassarna går hon ur med framtassarna... Så med lite stadgaträning löser det sig nog. Nästa konst var snurra, en övning som vi helt har lagt på hyllan av någon okänd anledning. Men hon erbjuder det duktigt och om klicker inte kommer på första snurren fortsätter hon att snurra åtminstone tre gånger till i väntan på klicket. Det är så roligt å se hur hon verkligen tar i mer och mer för varje snurr!

Sedan åkte jag och la spår till båda damerna. Shelbys spår blev inte speciellt långt men med ganska hög svårighetsgrad (jag är sååå dålig på att uppskatta hur långt det var...) Spåret började vid ett dike och gick sedan över på andra sidan och då bar det iväg uppåt. Sedan gick det in på en stig för att ganska snabbt avvika från den igen. Större delen av spåret la jag på stenhällar med ganska lite mossa, för att se hur noggrann hon är när det blir tungspårat. Det blev även en hel del vinklar av varierat slag, något som hon har varit sisådär på förrut. Hon slår ofta i vinklarna men hittar ganska snabbt rätt igen. På slutet kom nog den största svårigheten, eftersom det var ganska svårframkomligt på ett parti. Spåret gick mellan två träd som stod väldigt nära varandra i en ganska kraftig sluttning. Mellan träden låg ett fällt träd och över det stack det ut en del grenar. Så egentligen hade hon bara ett litet hål som hon var tvungen att ta sig igenom.

Hon fixade spåret riktig bra och jag är super nöjd med hennes prestation! Hon tappade bort sig lite när spåret gick från ljung och mossa till stenhällarna, men hittade snabbt rätt och gav aldrig någonsin upp i letandet. På stenhällarna var hon noggrann, vilket medförde att det gick lite sakta, men ändå inte så sakta att det är något att peka på. Hellre noggrann och lite sakta än att hon tappar bort sig och börjar yra runt. Vid det största hindret tvekade hon en sekund och letade en annan väg. Men hon gick med nosen i backen hela tiden och när hon insåg att spåret faktiskt gick dit och att hon var tvungen att gå igenom hålet gick hon igenom och fortsatte spåra! Problemet som vi tidigare har haft vid likande hinder är att hon skyndar förbi dem och tappar lite av spåret. Men idag gick hon försiktigt över och höll nosen i backen hela tiden. Jag är verkligen super nöjd med hennes arbete idag och jag tror verkligen att hon märkte det för hon såg även hon nöjd ut efter den fina prestationen.

Bellas spår blev längre och lite svårare än jag hade tänkt mig då skogen inte riktigt överensstämnde med min bild. Att spåret blev längre var ju självfallet mitt eget fel och jag ångrar att jag inte la fler spår idag. Bella var, trots lydnadsträning innan, väldigt het på spåret och kunde inte alls varva ner innan vi började. Måste hitta nåt bra sätt att lugna henne innan vi kommer igång och spårar, för som det är nu funkar det inte. Hon blir alldeles till sig och kan inte varva ner tillräckligt för att gå med låg näsa. Det hela slutade med att vi fick bryta spåret, men jag visade ändå att jag var väldigt nöjd med henne och vi lekte en hel del. Men jag grämer mig ändå över att jag inte la ett till spår som jag hade tänkt från början. Jag tänkte lägga ett lättare spår på sidan av som hon skulle få gå för att verkligen lyckas, men av någon anledning blev jag alldeles för lat och gjorde inte det. Men, men, man lär sig av sina misstag.

Lydnadsträningen blev inte speciellt intensiv, men vi tränade iaf. Shelby fick, istället för lydnadsträning, träna på snurrar, något som hon uppskattade enormt mycket. Jag har verkligen tappat bort mig i lydnadsträningen med Shelby. Det känns som om jag inte vet riktigt vad jag ska träna på, även om jag egentligen har det klart och tydligt beskrivet i 2:ans lydnadsklassprogram. Men det är som om det inte riktigt tilltalar mig för stunden. Jag måste försöka hitta motivationen med Shelby igen. Men så länge som den inte finns där sysslar vi med lite konster och kroppskontrollsövningar.

Bella fick prova lite fritt följ, något som gick bättre än väntat. Dock har hon en tendens att lyfta en tass lite för högt ibland, något som verkligen inte ser vackert ut. Måste tänka på belöningsplaceringen och försöka belöna längre ner mellan hennes tassar för att hon inte ska få ännu mer driv upp mot mig. Men i övrigt är hon väligt följsam och kontaktsökande och hon ser dessutom ut som om hon har rätt mycket ork och vilja att jobba, något som verkligen glädjer mig. Hon fick även träna platsliggning, något som vi inte har gjort speciellt mycket. Här är det helt klart jag som begränsar henne, så jag är lite rädd för att vänta ut tiden. Jag tror att hon skulle kunna ligga ganska länge, men jag är alldeles för feg för att vänta lite längre. Som det ser ut nu belönar jag henne väldigt ofta och jag skulle behöva dra ut på tiden. Jag tror nämligen att hon kan mer än vad jag ger henne möjlighet att visa. Jag måste inse att det faktiskt kan vara positivt för henne att misslyckas ibland. Att lära henne hantera misslyckanden är viktigt, så jag måste bli bättre på att vänta.

Dagen har varit bra och jag känner mig väligt nöjd med vårat dagsarbete!