Shelby & Bella

Äntligen har vi fått tillbaka bilen! Egentligen skulle den ha varit klar igår men med vår otur så blev inte fallet så... Det var en tändspole som var trasig och när han väl hade bytt den och var ute och testkörde bilen så händer det mest ironiska... Ytterligare en tändspole går sönder. Lustigt nog så är dessa tändspolar helt oberoende av varandra, men vi verkar ha maxiamal otur... Bilskrälle!!! Men nu är den lagad igen och de sura minerna har bytts ut mot glada.

Igår var en sådan där upp-och-ner-dag... Humöret var långt ifrån toppen (snarare närmare botten), hemlängtan var stor, oron för framtiden var ständigt närvarande, besked om att bilen hade gått sönder igen + att jag ramlade och slog knät i isen när jag var ute... Satte mig ner å grät åt eländet samtidigt som två superglada tjejer kom springandes för att trösta matte. De är för söta! Sedan på kvällen ringde Olivia och då vände allt! Du är verkligen en helt underbar vän Olivia och mitt humör blev som förbytt! Tusen tack för det! Jag saknar dig så otroligt mycket, men det är tur att telefonen finns!

Igår tränade vi en hel del på kvällen. Shelby fick träna "nudda nos vid höft" och bakdelskontroll. Hon har blivit jätteduktig på bakdelskontrollen när vi tränar på kloss och även utan kloss. Det hon däremot inte är speciellt duktig på är att backa... Hon gör det ibland när hon behöver det i vardagen och har då inga problem men vi lyckas verkligen inte få till det på något bra vis när vi tränar. Men det går i alla fall framåt sakta men säkert. Nudda nosen vid höften är något som jag väljer att lära henne nästan uteslutande för att det är en bra streching-övning. Hon är lite stel så i sidled och då är denna övning jättebra! Dessutom verkar hon tycka om den! Hon var på strålande humör och hade motivation till tusen.

Bella var också tänd till tusen, vilket tyvärr inte alltid är lika positivt som när det gäller Shelby. För Bella betyder "tänd till tusen" att allt måste gå i 190 km/h och hon verkar se det som en sport att hinna med att erbjuda så många beteenden som möjligt på en enda sekund... Inte alltför roligt! Därför la jag fokus på luuuuuugn. Vi tränade stadga, passivitet och signalkontroll. Efterhand märktes det att hon lugnade sig mer och mer och hon blev en allt härligare (och lättare) hund att jobba med. Det är liksom svårt att överhuvudtaget få fram något vettigt när hon är så tänd... dessutom vill jag absolut inte gå in och träna när hon är i den stressnivån. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att hon får jobba sig igenom den stress som hon har och försöka omvända den till något positivt.

Vi håller även på med fjärren och hennes växlingar från stå till både sitt och ligg är inga problem. Inte heller växlingar mellan sitt och ligg och vice versa. Däremot har jag svårt att få henne att förstå konceptet med stå från ligg och sitt. Ibland står hon stilla med baktassarna men ibland flyyyyyger hon liksom fram och verkar inte alls förstå vad det hela går ut på. Lustigt nog så gör hon snyggare stå på kommando än när hon erbjuder fritt... Kanske är det för att hon får lite mer lugn i kroppen när vi jobbar med kommandon. Men vi jobbar vidare och hoppas komma fram till något vettigt. TIps är helt klart välkomna!

Nu är jag helt slut efter att ha jobbat halva dan, handlat hundmat, tagit en långpromenad, hämtat bilen från verkstad och sedan städat huset... Tidigare hade det inte varit någon större prestation men med lastbils-chaffis-kulan till mage blir allt liksom jobbigare... Nu är det vila en liten stund.

Skön helg!